– Ja. Jag håller på med lite olika grejer. När vi spelade in ”Aldrig långt bort” nu senast, så spelade vi in lite andra låtar bredvid mest för att ha dem. Jag vet inte riktigt vad det ska utmynna i än. Jag bara gör, säger han.
Sammanfattning av karriären
”En Timokonsert” är en slags sammanfattning av karriären, så här långt. Tidigare har han kört den på Stora teatern i Göteborg, men nu återkommer den i lite annat skick.
– Det är lite ändrat. Alla sådana här ord som man kallar sådant för – ”koncept” – det är så tråkigt. Men det är väl ändå ett koncept. Men det är så jäkla gött att göra något sådant här lite längre och för första gången få ge publiken hela bilden av vad jag gör och har gjort. Men den bilden får gärna förändras. Jag vill fortsätta att göra de här konserterna.
”En Timokonsert” har då som nu saluförts med att det är en tredelad upplevelse. Dels Timos Ted Gärdestadstolkningar, dels en lugnare del solo och dels fullt blås med helt band.
– Jag vette fan. Det där känns som något som mitt bokningsbolags PR-byrå har hittat på på något möte. Men, ja, det är nog snarare fler än tre olika upplägg kring vad som händer på scen. Från att jag är själv till att det är mindre orkester och allt där i mellan, skrattar Timo.
Sittande publik
Kajskjul 8 innebär sittande publik med mat i munnen. Men med bevittnat och omskrivet munläder lär det inte ställa till några problem att fylla mellansnackstiden för Timo Räisänen.
– Det jag snarare behöver tänka på är att prata så lite som möjligt, för annars kommer vi bli fast där i sex timmar. På riktigt så måste jag lägga band på mig själv då det är så mycket musik jag vill hinna med också. Men det är svårt när man är nära publiken i sådan atmosfär att inte bara prata på.
– Det blir ju att gå från en extrem lokal i Stora teatern, till en extrem lokal i Kajskjul. Kajskjul 8 känns som man går runt och letar efter en mekanisk tjur när man är där. Men i det där ”rowdy”, att man vill hoppa upp och svinga sig i taklampan, så är det samtidigt typ stans bästa ljud. Och den kombinationen är så konstig och underbar.
Manusbundet hade inneburit mer show. Och show är inte vad Timo Räisänen siktar på.
– Jag gör hemskt gärna det i framtiden, men det här ska inte vara så. Skulle jag göra show av den här grejen så blir det ”Här är ditt liv”, och det skulle kännas förmätet av mig. Det är mer musiken och dravel ... ordbajseri.
Medialt tumult
Efter publiceringen av en tidigare intervju med Timo Räisänen i ETC Göteborg, skapades ett medialt tumult som fortfarande ekar runt där ute. I förbifarten nämnde han att ”jag vet ingenting om Håkan Hellström idag mer än att han permanentar sig för 2 000 spänn i månaden”. Ett sådant uttalande var såklart mumma för stora delar av svensk media och i veckor efter diskuterade P3-programledare ifall Håkan Hellström permanentade håret eller inte.
Timo Räisänen skrattar gott åt minnet.
– Men jäklar vad ansatt jag blev! Jag var nog beredd på att det skulle bli någon form av reaktion, men inte så mycket, menar han.
– Jämfört med många andra var det väl i det lilla formatet jag blev jagad, men det är helt fantastiskt hur kvällstidningarna plockar och tillverkar. Originalet var ju grymt, det var det jag sa till folk när de undrade: gå till källan, läs originalet. Vi satt ju och spann loss du och jag vilket syntes tydligt i den texten. Men inte sedan när det var ryckt ur sitt sammanhang.
Timo Räisänen menar att till och med folk han själv känner blev sura och tweetade okritiskt att han fått hybris, efter att ha läst vidarerapporteringarna.
– Men jag tyckte ändå det var ganska roligt hela vägen. För att inte säga briljant!
Två spelningar planerade
Spelningarna på Kajskjul 8 är två till antalet. Därefter ser Timo mest fram emot en julturné – av alla saker.
– Jag gjorde en på test i december, och det var så jävla annorlunda och skitroligt. Det var så jäkla punk, det vill jag göra igen. Det är samma känslor som jag hade inför Ted Gärdestad. När indieartister gör jullåtar annars ska det vara så jäkla indie att det inte låter jul längre. Jag vill att det ska vara jättemycket jul, men ändå gjort med känsla och utan att det är typ Brolle som sjunger med jättemycket vibrato.
