En gång i tiden fyllde datorer hela våningsplan på myndigheter och teknikföretag, men hade långt mindre kapacitet än de mobiler som i dag ryms i var persons jackficka. De byggdes av så kallade elektronrör eller radiorör och hade oftast inga skärmar. Vid avancerade beräkningar kunde man mata datorerna med hålkort och hämta ut en lunta papper dagen därpå. Det var i datorns barndom, på 50-talet, och varje investering var kännbar, datorerna kostade miljoner. Sedan har det rullat på, och det snabbt.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Det finns säkert många unga som inte känner igen en diskett i dag, påpekar Henrik Lidbjörk.
Nostalgi beror nog på generation
Några våningsstora datorer kommer Update inte att fylla Folkrörelse-arkivet med när man ställer ut. Däremot den generation som följde – de kylskåpsstora så kallade ”minidatorerna”. Sedan följer decennium av krympta proportioner efter att radiorören som datorerna tidigare bestod av byttes ut mot transistorer, ända tills hemdatorerna slår igenom på 80-talet. Men vad som kommer att generera mest nostalgi beror nog på generation, tror Henrik Lidbjörk.
– Vi har haft en utställning på Gustavianum tidigare, med bara minidatorer och den var väldigt populär trots att de bara ser ut som stora plåtlådor. Jag tror att det var många pensionerade datavetare som tyckte att det var roligt, men också andra.
Henrik Lidbjörk beskriver ett tillvägagångssätt med de tidigare datorerna som betydligt mer av ett praktiskt hantverk, där dataoperatörer slog om switchar, lödade kretskort och skrev maskinkod.
– Allt låg mycket närmare själva hårdvaran, något datavetare också i dag kan lära sig mycket av.
En dator kunde kosta 30 000
Mest nostalgivärde har kanske ändå de gamla persondatorerna. Föreningen ställer bland annat ut en gammal Apple II, en Amiga 500 och en Atari, som var bland de första speldatorerna, tillsammans med gamla spel.
– Det var i samband med de första speldatorerna som vanliga familjer började ha råd med dator. Även om datorerna innan dess hade blivit så mycket billigare att man kunde äga en själv så var de i början fortsatt väldigt dyra. De kunde kosta 30 000 och ha väldigt lite kapacitet.
– När speldatorerna kom växte det också fram olika subkulturer, det var inte som nu att alla är på internet hela tiden och att alla datorer var kompatibla med varandra. Utan det kunde vara ett ställningstagande om man skulle ha en Amiga eller Atari. Då fungerade inte ett spel på en annan dator.
Några av de första stora dataspelen kommer att ställas ut, som Breakout från Atari, skapat 1974, som var populärt på 80-talet, som egentligen bara består av en markör som slår på ett antal uppställda block.
Viktigt att bevara
Föreningen Update är knuten till Uppsala universitet och skapades från början för att studenter i datavetenskap skulle ha en plats att mötas och utöva sina intressen. Fortfarande har medlemmarna anknytning till universitetet. Med tiden har de alltmer börjat ta hand om gamla datorer som annars skulle ha hamnat på skroten och därmed blivit ett slags kulturarvsvårdare.
– Gamla datorer betraktas som skräp, men vi tycker att de är allt viktigare att bevara. Det finns saker att lära sig av att hålla på med dem, principerna bakom blir mer grundläggande och lätta att förstå och du kan göra saker som du inte kan göra med de datorer vi har i dag.
