– Men det kommer från början ur en organisation som bildades i mitten av 80-talet, under den första palestinska intifadan. Då var det en judisk kvinna vid namn Arna Mer Khamis som enligt legenden gick barfota in i Jenins flyktingläger med pennor och papper i händerna, strödde dem omkring sig och samlade lägrets barn. Och det blev starten till ett alternativt utbildningsprojekt kallat The care and learning project, berättar Jonatan Stanczak.
Trotsade utegångsförbud
Utbildningen som bedrevs i det projektet var revolutionär på många sätt. Det trotsade rådande utegångsförbud från Israel som höll många andra skolor stängda och bedrev en pedagogik som utgick från barnen i lägrets egen verklighet. Arna Mer Khamis belönades bland annat med Right Livelihood Award 1993, två år innan hon gick bort. De prispengarna användes sedan till att bygga en liten teater.
År 2002 förstördes teaterdelen, The Stone Theatre som den då kallades, vid en israelisk invasion. Men 2006 öppnades den igen under lite andra former av bland andra Juliano Mer Khamis, Arnas son och en av Palestinas mest kända skådespelare, och fick då namnet The Freedom Theatre.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Juliano Mer Khamis, som var teaterlärare redan när The Stone Theatre öppnade, har bland annat gjort en film kallad ”Arnas barn” som dokumenterar de tidigaste eleverna på 80-talet och hur de sedan vuxit upp och fått sina öden förseglade. De flesta av dem dog som en del i den palestinska motståndsrörelsen. Juliano Mer Khamis själv blev mördad 2011 av en fortfarande okänd gärningsman.
– Det här är den grunden som Frihetsteatern står på. År 2005 träffade jag en av de sista över-levarna från den första teatergruppen, Zakaria Zubeid. Han var då den militära ledaren för en motståndsgrupp i Jenins flyktingläger och talade väldigt starkt om kulturens betydelse i samhället. Han var också mycket kritisk mot det egna politiska ledarskapet, säger Jonatan Stanczak.
Turnerar jorden runt
The Freedom Theatre har sedan starten 2006 vuxit till att bli en av de största palestinska kulturorganisationerna med professionell utbildning av skådespelare, egen ungdomstidning, media, film, kreativt skrivande och flera andra kulturella uttryck.
– Vi gör både professionella teaterproduktioner som turnerar runt i världen och bedriver ett fritids- och kulturcenter för barn och ungdomar.
Under de senaste åren har kulturen i Palestina fullkomligt exploderat enligt Jonatan Stanczak. Det finns flera stora festivaler inom både dans, musik och teater. Men de har många starka krafter att slåss mot. Den israeliska ockupationen är den stora, övergripande delen. Men i Jenin märks den inte av i det vardagliga livet på samma sätt som till exempel på Gazaremsan. Enligt Jonatan Stanczak är det i stället konservativa krafter internt i Palestina som mycket av den dagliga kampen på Frihetsteatern får stå upp mot.
– Från palestinskt håll finns det väldigt många olika åsikter om Frihetsteatern. Och det är allt från stor uppskattning till att vi står för moraliskt korrumperande inslag. Det finns även starka sådana strömningar
Kritik mot myndigheten
Frihetsteaterns kamp förs alltså på flera håll parallellt.
– Internt i Jenin är det inte primärt ockupationen vi interagerar med. Vår kritik riktar sig väldigt öppet mot den palestinska myndigheten och hur vi upplever att de inte driver folkets vilja utan egna intressen.
Jonatan Stanczak beskriver Frihetsteatern som del av den kulturella motståndsrörelsen, som bär en avgörande del i det samlade motståndet mot olika former av förtryck.
– Avsaknaden av kultur i en motståndsrörelse ger brister,- som har visat sig tydliga i Palestina. Därför har man initierat engagemang som fyller det tomrummet. Det kanske -låter som en kliché men kulturellt motstånd har en förmåga att bevara mänskligheten i samhället. Förmågan att kunna skapa och dela sina egna berättelser är det som i slutändan skapar samhällen. Utbyten av erfarenheter över tid som skapar gemensamma referensmönster som gör att man bygger tillit. Palestina är exempel på ett samhälle som utstått extrem påfrestning genom den israeliska ockupationen där den sociala väven allvarligt har skadats. Den kan bara återskapas tråd för tråd.
”Behövs nya krafter”
Jonatan Stanczaks egna engagemang har gradvis vuxit fram.
– Jag har själv en koppling till området då min mor kommer från Israel. Jag har regelbundet rest ner under min uppväxt, men då bara haft tillgång till ett israeliskt narrativ, eller en sionistisk tolkning. När jag började röra mig utanför den sfären så mötte jag den extrema diskriminering som utövas av det israeliska samhället.
Jonatan kallar det en gradvis process, men nämner ändå en resa arrangerad av Judar för israelisk-palestinsk fred och Palestinska föreningen i början av 2000-talet som gav ett nästan chockartat uppvaknande.
Han bor sedan tio år tillbaka i Jenin med fru och två barn, även om en flytt hem till Sverige snart står för dörren. Orsaken har framför allt med visum att göra.
– Inte så mycket för mig som israelisk medborgare, men för min fru och mina barn. Samtidigt är tio år en lång tid och det behövs nya krafter och initiativ för att en sådan här kreativ och utmanande verksamhet ska kunna fortsätta att utvecklas. Det är väldigt mycket som jobbar mot en.
Nu är han i Göteborg av framför allt två anledningar. Den ena är att Fredloppet, en årlig löpartävling i Göteborg arrangerad av Proletären FF och Kommunistiska Partiets ungdomsförbund som i år skänker överskottet till Frihetsteatern.
– Det är oerhört hedersamt att få ta emot de här pengarna. De är inte bara viktiga ekonomiskt utan kommer som en stark solidaritetshandling.
Den andra anledningen är ett stundande teatersamarbete.
– I början av nästa år så sätter vi upp Pippi Långstrump i samarbete med Folkteatern i Göteborg. Så Lars-Eric Brossner som är ansvarig för deras barnscen kommer att regissera den föreställningen. Vi har gjort den första översättningen för teater av Pippi Långstrump som vi hoppas sedan kommer visas även här. Ett långsiktigt mål är att sedan skapa radioteater som vi sedan via podcast kan distribuera över världen. Men först kommer en palestinsk Pippi att stå på scen i Jenin i mitten av februari.
