Få har missat att e-böckernas popularitet växer i Sverige. Men många hade väntat sig att det skulle gå snabbare.

– Det kan kännas som vi ligger efter i Sverige med tanke på hur gärna svenskar anammar ny teknik, men jämfört med resten av världen går det ungefär som väntat. När det görs satsningar så märks det direkt och det har inte satsats lika mycket i Sverige som i de anglosaxiska länderna, förklarar Py Söderström, marknadschef hos Sveriges största e-boksdistributör Elib.

Seniorprofessorn Lars Höglund tror även att det är svårare att etablera ett utbrett intresse för digitala böcker i mindre språkområden, speciellt jämfört med den väletablerade engelskspråkiga marknaden.

Lars Höglund arbetar på en studie om e-böckernas frammarsch i Sverige och menar att de digitala böckernas läsarskara inte skiljer sig så mycket från gruppen som läser tryckta böcker.

– Det är folk som läser böcker som intresserar sig, men det är ju bara de som har tillgång till tekniken som läser e-böcker. Därför är de i regel lite yngre, ofta under 50. Men med det sagt så känner jag själv minst en 84-åring som läser e-böcker.

Problem för bibliotek

Lars Höglund tycker att e-böckerna ger stora möjligheter för en helt ny sorts läsande.

– Förutom tillgängligheten finns en massa fördelar och tekniska möjligheter – till exempel kan bilder och länkar integreras och läsningen kan delas via sociala medier.

I Sverige är dock den kommersiella marknaden för e-böcker underordnad biblioteken. 80 till 90 procent av alla digitala böcker som laddas ner kommer via bibliotek, vilket Höglund menar bidrar till att förlagen inte ser en lika stark marknad för digitala böcker som för tryckta. Men det är inte heller oproblematiskt för biblioteken.

– Biblioteken är anpassade till vissa kostnader och restriktioner som ändras med e-böcker. Eftersom en e-bok kostar biblioteket pengar varje gång den lånas och inte finns i ett begränsat antal exemplar har flera bibliotek fått sluta med e-böcker. Pengarna tog helt enkelt slut.

Mikael Petrén, enhetschef för det digitala biblioteket i Stockholm, menar att det ekonomiska är en viktig fråga för biblioteken. E-boksutlåningen står för sju procent av utlåningen, men cirka 20 procent av medie­budgeten. Men e-böckerna är mer kostnadseffektiva när det gäller logistik och hantering.

– Det är ett mycket effektivt sätt att nå ut och efterfrågan ökar.

Petrén berättar att ungefär 250 000 digitala böcker lånas genom biblioteket i Stockholm varje år och att många fler böcker lånas än säljs. Bibliotekens budgetar tillåter inte en fortsatt kraftig ökning av utlåningen, vilket gör att försäljningen ökar mer. Dessutom väljer vissa förläggare bort de digitala biblioteken. Stockholms digitala bibliotek har cirka 8 500 titlar i sitt sortiment, att jämföra med de ungefär 10 000 titlarna som Py Söderström berättar att distributören Elib har.

Lars Höglund tycker att e-böckernas spridning är en spännande utveckling att följa och menar att den kommer att fortsätta öka successivt.

– Det är bara en fråga om hur lång tid det kommer att ta innan marknaden växer till sig. Nyligen har till exempel Amazon sagt att de ska gå in med kraft i Sverige – det vet vi inte vad det kan föra med sig, men deras utbud är en väldig tillgång.

Både Mikael Petrén och Py Söderström håller med om att Amazon kan påverka e-böckernas framgång i Sverige. Men Söderström tror inte att påverkan kommer att vara lika stark som den har varit i många andra länder.

– I Sverige är internetbokhandeln redan etablerad. Men prissättningen kan mycket väl påverkas – prisacceptansen ligger redan mycket lägre för digitala böcker.