BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Jag kommer från Robertsfors från början, men flyttade ganska snabbt söderut. Jag hade tidigt författarambitioner, så då hamnade jag på Biskops Arnös skrivarskola utanför Stockholm. Där fanns även en dokumentärfilmsutbildning, och jag hängde mycket med dem, berättar Sara Jordenö på ett kafé inne på Centralstationen.
Via Malmö konsthögskola hamnade hon i Los Angeles och UCLA genom ett utbytesprogram år 2000. På högskolan höll hon på med konstfilm med dokumentära drag, något hon senare har utvecklat och förfinat.
– Jag tror att skrivandet ihop med det visuella utmynnade i filmskapande. På konsthögskolan sysslade jag mycket med dokumentärinstallationer, och jag har alltid använt mig av dokumentära metoder.
I USA träffade hon även sin fru, Amber, som hon har treåriga sonen Dante tillsammans med.
År 2012 träffade hon för första gången på Twiggy genom ett annat filmprojekt som hon arbetade med då.
– Twiggy är en ung, feminin, gay afroamerikansk man från Virginia. Innan han själv visste om sin läggning hade kyrkan kört ut honom då de trodde att han var homosexuell. Han kommer från en väldigt religiös bakgrund. Han hamnade sedan i New York och arbetade med mode, men var i princip hemlös, berättar Sara.
Twiggy Pucci Garçon är i dag en stor idol inom Kiki-scenen. Hans arbete för att hjälpa unga hbtq-personer inom Ballroomkulturen har fått stor uppmärksamhet. Bland annat har han varit inbjuden till Vita huset fyra gånger. Sara Jordenö benämner honom med pronomenet "han".
– Ja, men det är lite flytande det där. En person kan vara både "brother" och "sister". Men hela Kiki-scenen är ett matriarkat. Det feminina uttrycket uppmuntras och beundras. "Mother" är högst i hierarkin.
Den performancebaserade konst-formen Ballroom föddes i Harlem för över 100 år sedan, växte fram ytterligare under 70- och 80-talet och blev känd för den breda allmänheten genom dokumentären "Paris is burning" 1990 och genom Madonnas musikvideo "Vogue" samma år. "Vogue" är den dansstil som har uppstått genom kulturen. I Ballroom tävlar och uppträder man i olika extravaganta kreationer och danser. De som deltar är med i, och tävlar för, olika "hus" och det tävlas i en uppsjö av olika kategorier som "Butch Queen Vogue Fem" som är inriktad på dansen, "Bizarre" där juryn bedömer kreativiteten i kostym designad efter speciella kriterier och mycket, mycket annat. På de stora balerna betyder dansen, attityden och det egna uttrycket allt, och det är husens rykte som står på spel.
– Det är en väldigt avancerad performancekonst. De flesta som är med är homosexuella cis-män, så kallade Butch Queens, samt transkvinnor och transmän. Det finns även en del cis-kvinnor, både straighta och gay. Däremot inte så många heterosexuella cis-män och väldigt få vita, berättar Sara.
Kiki är ungdomssegmentet av Ballroom. Bakom den tämligen glittriga fasaden finns aktivism och kamp mot omvärldens rasistiska, homo- och transfobiska förtryck. I filmen Kiki har Sara tagit rygg på de medverkande Twiggy, Chi Chi, Gia, Izana, Divo, Christopher och Symba i nära samtal om att växa upp som ung hbtq-person.
– Twiggy har varit med och skrivit och skapat filmen. Utan honom hade jag aldrig haft en chans att närma mig den här kulturen, säger Sara.
Inom Kiki-scenen finns komplexa alternativa familjesystem och mentorskap. Det är en social rörelse som använder kreativa uttryck för att stärka personer som ofta förtrycks av en vit heterosexuell norm.
– Twiggy har ett eget hus och 17 barn, men de är inte alla med i hans hus. Men han är verkligen en urkraft och kallas Kiki-scenens Martin Luther King. När jag träffade honom och Chi Chi första gången ... De har en sådan utstrålning att de skulle fylla hela den här centralen.
Filmen Kiki hade premiär på Sundance filmfestival där den nominerades till Grand Jury-priset. Den har hyllats i publikationer som New York Times, LA Times och Vanity Fair. På filmfestivalen i Berlin tilldelades den "The Teddy award", ett internationellt filmpris för filmer med hbtq-ämnen.
– Jag tror det är svårt för andra att förstå hur mycket det priset betyder. Det var tur att jag hade fått reda på det innan, annars hade jag svimmat på scen, säger Sara.
Kiki har svensk premiär den 19 augusti på Folkets bio.
