Svensk historia blir ny tv-serie: ”Räcker inte med att tycka”

– Han upplevde att han blivit feldiagnosticerad som barn. Med dagens vokabulär skulle han kanske identifiera sig som transman, säger Aleksa Lundberg.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Hon är en av programledarna i UR:s nya historieserie Nationen. I åtta delar lyfts delar av svensk historia fram som inte får utrymme i gängse skildringar. Den 8 mars sändes det första avsnittet, om arbetarkvinnors ledande roll i hungerkravallerna 1917.

"Förklädd kvinna"

Avsnittet Aleksa Lundberg medverkar i har fokus på transpersoner, bland annat Andreas Bruce. Läkaren som undersökte honom tyckte att han skulle få leva sitt liv på det sätt han själv valde, berättar Aleksa Lundberg. Så han skrev ett intyg som innebar att Andreas Bruce juridiskt kunde erkännas som man. 

– Man kan tycka att det var inkluderande för den tiden, och det stämmer till en viss grad. Men i programmet kommer jag med mina genus- och transglasögon och försöker få en mer komplett bild. 

Senare blev Andreas Bruce nämligen påkommen som en "förklädd kvinna", försköts från kyrkan och hindrades från att gifta sig med den han älskade, berättar Aleksa Lundberg. 

Hon anser att vi alla förlorar på att inte fler bitar av svensk historia lyfts fram. Mycket är trots allt bevarat och det finns många kunniga personer att fråga, säger hon. 

– Över var tredje transperson har funderat på att ta sitt liv. Det är viktigt att se hur transpersoner har bemötts historiskt för att förklara var vi står idag. Och inte minst för alla transpersoner idag att veta att vi har funnits, och att vi finns, trots att västerländska mäns historier hittills stått i centrum. 

Egna erfarenheter

Programledarna för Nationen har alla egna erfarenheter av det ämne som deras avsnitt berör. Zian Zandi, producent för serien, berättar att hon fått frågan om inte det gör att historien förvanskas. 

– Fakta är fakta, och vi utgår så klart från det. Men vi vrider och vänder på saker, tittar på dem uppochner, säger hon.

Snarare innebär programledarnas erfarenheter att det går att komma närmare ämnet och göra det mer angeläget.

Programredaktionen har velat hitta andra perspektiv än de som lärs ut i skolan, säger Zian Zandi. På så vis tror hon att serien ligger rätt i tiden. Just nu lyfter många forskare på nya stenar, menar hon. 

Nationen som begrepp handlar delvis om att göra avgränsningar mot "de andra", säger Zian Zandi. Men hon tycker att det egentligen kan fyllas med många olika saker.

– Nationen är inte bara homogen och historien är inte så enkelspårig som man tror. Det finns mer variation. 

Ögonöppnare

Zian Zandi har själv fått en del aha-upplevelser under resans gång. 

– Om man tittar på hur historia är skriven kan man till exempel få ganska dålig självkänsla som kvinna. Så jag tyckte det var coolt att få veta mer om kvinnorna vi berättar om i det första avsnittet. Det är bra för självförtroendet att se att de var på barrikaderna. Varför fick jag inte lära mig om dem i skolan?

Aleksa Lundberg hoppas programmet kommer bidra till att fler får upp ögonen för historieskrivning. Det är något alla både kan och får syssla med, menar hon. 

– I tider av faktaresistens är det kanske värt att poängtera att det så klart inte räcker att tycka. Men alla har förmåga att läsa och analysera. Jag hoppas tittarna kommer känna sig manade att själva bli lite forskare och ta fram det de är intresserade av.