– Läser man skildringar av krig så är det påtagligt att de oftast har skrivits av män. Mycket lite handlar om hur det som hände påverkade kvinnorna och barnens liv – där tillgången på föda är direkt avgörande, säger han.
Social oro
”Mat. En krigisk historia” är brett upplagd, och tar upp sambanden mellan svält och krig på olika platser och vid olika tidpunkter. Men för Folke Schimanski har intresset för matens betydelse i krig också en personlig bakgrund. Han föddes 1936 i Tyskland, i en familj där hans pappa var tysk medan mamman hade svenskt medborgarskap, som hon fått genom att båda hennes föräldrar hade flyttat till Tyskland från Sverige.
Boken inleds med ett citat från Folke Schimanskis mammas dagbok, där hon beskriver hur hungersnöden under första världskriget påverkade henne.
– Hon berättar hur hennes skolresultatet går ner. Det finns gott om sådana vittnesmål om hur hungern gör människor rastlösa, irriterade och påverkar deras intellektuella förmågor. Matbristen under första världskriget hade sedan en direkt påverkan både på krigets utgång och på det som hände sedan, med den sociala oro som skapades i samhället, säger Folke Schimanski.
Folkes Schimanskis pappa var övertygad nazist och medlem i SA-trupperna. Medan det ingick i nazisternas krigstaktik att på olika sätt svälta ut sina fiender, så gynnades familjer som Schimanskis genom sin koppling till partiet. Folke Schimanskis egen familj gynnades dessutom av mammans svenska medborgarskap, som gjorde att de fick matlådor skickade till sig från Röda korset.
– Matlådorna var något vi såg fram emot. Där fanns messmör, nyponsoppa och socker. Det gjorde att vi kunde få i oss kanske 2 000 kalorier om dagen, medan till exempel invånarna i Warszawas ghetto tvingades leva på under 1 000 kalorier om dagen, berättar han.
Nya matvaror
Under andra världskriget var svälten något som i Tyskland drabbade framför allt de grupper som nazisterna vill utrota. Den germanska befolkningen kunde dra nytta av de mattransporter som skedde från ockuperade områden, medan miljontals slaver och judar svalt.
En paradox är att krig ibland har lett till bättre hälsa för delar av civilbefolkningen.
– Det gäller dem som har klarat sig undan hungersnöden, där bristen på en del livsmedel har lett till en annan och bättre kosthållning, säger Folke Schimanski.
Under krigen har svältande människor återupptäckt en del ätbara vegetabilier, som nässlor, ramslök och maskrosblad. Ett land som klarade första världskrigets matbrist bättre än många andra var Danmark, där man snabbt drog ner på djurhållningen till förmån för mer vegetarisk kost.
Dåligt krismedvetande
Folke Schimanski avslutar boken under 1950-talet, när de sista ransoneringarna efter kriget upphörde. I ett avslutande kapitel blickar han sedan framåt, där kriget i Jemen är ett färskt exempel på hur kriget och svälten hänger samman.
Folke Schimanski pekar också ut de svagheter som finns inte minst i det svenska försvaret, i hur man borde förbereda sig på kommande kriser.
– En sak vi borde ha lärt av historien är att vi inte vet hur nästa kris- och krigsperiod kommer att se ut. Det som händer i Sverige idag är att man satsar ensidigt på den militära delen, medan det inte finns något matlager, säger han.
Han jämför den svenska beredskapen med den i Finland.
– Där bygger man upp lager och säkrar distributionskedjor. Det görs inte här, trots att Sverige i dag importerar 50 procent av sin mat medan de i Finland ligger på 25 procents import.
Ett land som Sverige kan vara bättre rustat idag än under det tidiga 1900-talet, genom kunskapen om näring och ett ökat intresse för vegetarisk kost. För att klara livsmedelsförsörjningen under en ny kris måste man också ta hänsyn till att även transporterna påverkas.
– Sådant som stadsodling kan få stor betydelse, då det kan bli viktigt att producera mat i närområdet. Det är dessutom en satsning som är bra ur klimatsynpunkt, säger Folke Schimanski.
Han betonar också att vi redan lever i en form av kris, som startats av den globala uppvärmningen. De hot som syns även på annat sätt handlar inte heller om krigsmakt.
– Det som kan hända idag är att vårt land invaderas helt utan att några soldater kommer hit. Det räcker med att titta på vad de ryska trollfabrikerna redan gör, för att förstå att krig idag kan handla om annat än vapen, säger han.
”Mat. En krigisk historia” avslutas med krigsrecept från olika länder. Några exempel:
Helstekt grävling
Sverige
Ingredienser: En ung grävling (helst hona), smör, salt, peppar, nejlikor, lagerblad, lök, enbär och lite ättika.
Då grävlingen är flådd, urtagen och putsad, läggs den i vatten, som byts en gång under ett dygn. De feta och tranaktiga delarna tas bort, varefter köttet två gånger ges ett hastigt uppkok och skummas. Kokningen bör fortgå några minuter varje gång, så att lukt och smak av tran försvinner. Därefter läggs grävlingen i nytt vatten med kryddorna. Låt koka tills köttet känns mört. Sila bort spadet men behåll det. Sätt in grävlingen i ugnen, stek den hel med smör, ös ofta med lite av spadet och spä med grädde efter smak. Lägg upp och servera. Är lika god varm som kall.
I Sverige kunde grävling förekomma som julskinka som alternativ till gris.
(Hagdahls Kok-konsten)
”Ärtmums”
Tyskland
Ingredienser: En kopp torkade ärtor, en kopp mjöl, 1 ägg, en kopp lättmjölk, en nypa salt, 1 msk florsocker, lite vatten, matfett för bakning.
Ärtorna kokas mjuka med lite vatten och silas. Gör en pannkaksdeg av mjölk, salt, mjöl och ägg. Rör ihop den med ärtorna.
Grädda pannkakor i varmt fett. Dela upp dem i små bitar med en gaffel. Strö på florsocker.
(Tante Linas Kriegskochbuch)
Soppa av tulpanlökar
Nederländerna
Ingredienser: 1 liter vatten, 1 gul lök, 4 eller 5 tulpanlökar, buljongtärning, salt, 1 tsk matolja, 1 msk mild curry.
Skala tulpanlökarna, skär dem i halvor och ta bort det gula fröet samt hårda, dåliga delar. Hacka löken och tulpanlökarna och bryn dem med oljan och curryn. Tillsätt vatten och buljongtärningen. Koka upp soppan. Låt sjuda i 10 minuter, salta.
Under kriget fick man nöja sig med gamla lökar. De var inte lika goda som nya. Man kan piffa upp soppan till ”modern” standard med lite surkål i botten på tallriken.
(Eten in oorlogstijd, Verzetsmuseum, Amsterdam)
Falsk marsipan
Danmark
Ingredienser: 1⁄2 kg fint mosade och osaltade kokta potatis, 1⁄2 kg florsocker, ett par droppar mandelessens.
Blanda potatismoset med florsockret och tillsätt mandelessensen. Bör inte ligga för länge eftersom den då blir snustorr. Då är den inte god.
Den vanligaste och billigaste marsipanersättningen i krigets Europa är den som är gjord på potatis. Enligt de danska krisreceptens nestor Kirsten Hüttemeier är potatismarsipanen inte god överhuvudtaget! Det finns fler varianter, till exempel med havregryn.
(Farmaceutens juleknas 1945)