I många år var Unga Klara en del av Stockholms Stadsteater, men sedan 2009 drivs barn- och ungdomsteatern av en ideell förening. Finansiellt stöd kommer från landstinget samt diverse stiftelser och fonder samt enskilda och allmänna finansiärer, men Suzanne Osten berättar att det är svårt att planera nya projekt.

– Man söker pengar bara för att upptäcka att finansiärer i regel inte bryr sig om konstprojekt.

Unga Klara borde även få större stöd av staten och kommunen, tycker hon. Finansieringsproblemen är en stor anledning till att Osten slutar som konstnärlig ledare efter 40 år i rollen.

– Jag orkar inte längre söka pengar och tvingas göra om och starta om projekt hela tiden. Det krävs mer och nya, unga muskler, så det är dags att lämna över rollen.

Stort förtroende

Tar över gör regissören Farnaz Arbabi samt skådespelaren och regissören Gustav Deinoff. Osten berättar att hon har stort förtroende för dem.

Innan de tar över spelas Suzanne Ostens sista pjäs som konstnärlig ledare, Lammungarnas fest av Leonora Carrington. Det har hon sett fram emot länge.

– Den här pjäsen har planerats i 7–8 år. Alla satsade sina löner för att se till att den skulle bli av och jobbade verkligen för samma mål.

Osten är väldigt nöjd med resultatet, som hon kallar en surrealistisk slakt.

– Ja, vilken fest!

Queeropera planeras

Suzanne Osten försvinner dock inte helt från Unga Klara.

– Jag kommer att undervisa i masterutbildningen som vi har på Unga Klara och vara konsult om det behövs, men nu kan jag också genomföra fler egna projekt.

Det första egna projektet är en queeropera som ska göras på Åland i sommar, berättar hon.

– Den bygger på ett sant öde och handlar om en kvinna som på 1700-talets Åland klädde sig som man och förförde kvinnor.

Annars har hon fått anbud från Frankrike och Norge samt planerar en film, som hon inte vill berätta så mycket om ännu.

– Men jag ska till varje pris göra film sommaren 2015.

”En väldigt tuff marknad”

Osten har mycket på gång, men hon tror att det kommer att bli en stor anpassning efter 40 år på Unga Klara.

– Det är klart att det kräver en del att gå från ett ställe där alla vet hur jag arbetar till att behöva ställa krav och bråka. Det är en väldigt tuff marknad att gå in i som frilansare.

Hon intygar dock att hon inte kommer att glömma bort ­arbetet för att göra kulturen ­tillgänglig för barn och ung­domar.

– Jag kommer aldrig att släppa barnperspektivet, det är en stor del av mitt politiska engagemang.