Den långa väntan har trissat upp förväntningarna men också gjort oron mer potent. Tänk om allt blir skit nu, som med så många andra serier som pågått för länge? Well, tredje säsongen av ”Succession” må vara ännu geggigare än tidigare, men det är knappast något negativt.

Kort recap: Det högervinklade mediekonglomeratet tillika familjeföretaget Waystar RoyCo går igenom sin största skandal någonsin. Uppgifter om företagets kryssningsbåtar med utnyttjade kvinnor och döda gästarbetare har exponerats för media och FBI knackar på dörren. I slutet av säsong två valde partiarken Logan ut sin son Kendall till skampålen, men blev förrådd i sista stund då Kendall valde att lägga skulden på sin pappa.

I säsong tre utvecklas blodsfejden inom familjen till fullskaligt företagskrig om tronföljden, och ofta handlar slagen om att ta makten över berättelsen.

Ett ord som ständigt återkommer är ”optics” – det vill säga ”hur det här får oss att se ut” – inför media, investerare och så vidare.

Familjefasaden som i tidigare säsonger framstått som solid utåt har i säsong tre börjat vittra sönder från alla kanter, vilket många gånger leder till skämskomik. Som när Kendall försöker vinna woke-poäng och utropar ”fuck patriarkatet!” samtidigt som han är på väg in till en lyxig fest.   

Succession är aldrig bara ”överklass-safari”. De onda rika svinen verkar i ett universum där deras brist på moralisk kompass framstår som legitim och ofta är enkel att relatera till.

Säsong tre, som bland annat får tillskott av Alexander Skarsgård som slirig tech-chef, gör subtila referenser till samhällets ökade misstro mot eliten. Men kulturens skiftningar påverkar knappast familjens moral, utan just deras besatthet av ”optics”. Det är bara en av de sakerna som gör ”Succession” till en mer subversiv serie än många andra mer övertydliga exempel som gör anspråk på samhällskritik.

Trots familjens allt grövre slitningar hittar manusförfattarna ständigt smarta ursäkter för att föra in allesammans i samma rum eller konferenssamtal. Kendall bygger upp en egen pluton av PR-personer och advokater, men han bjuder ändå in sina syskon och dyker upp när pappans hälsa sviktar under en möte med viktiga aktiesparare. Denna genialiska förmåga att skapa situationer för maximalt käbbel på avgrundens brant, men med uppluckrad familje­kärlek i botten, skapar den destruktiva dynamik som jag lär älska så länge serien fortsätter.