– En lugn början på dagen betyder allt för de här eleverna. Vi går igenom vad de ska göra under skoldagen och meningen är att de ska ut i sina respektive klasser för att ha sina lektioner, säger Maria Gustafsson 

– Det sker alltid på barnens villkor. Märker vi att det inte är läge att gå ut i klassen kan vi ta lektionen här i stället. Det är bättre än ett misslyckade ute i klassen, säger Kerstin Johansson.

”En helt annan inställning”

Madeleine Gärdt bodde i Stockholm och kände en stigande förtvivlan över hur det gick för hennes son, som har diagnosen adhd med autistiska drag, i skolan. Trots att han fick specialresurser fungerade skolan så dåligt att hon ansåg att hela fjärde klass var bortkastad och hon fruktade att sonen skulle bli en så kallad hemmasittare, alltså vägra gå till skolan. 

– Min svärmor bor i Hällefors kommun så jag fick höra talas om hur bra det fungerade på Klockarhagsskolan för barn som min son. Jag ringde skolan och det var en helt annan inställning än i Stockholm, så jag och min man beslutade oss för att flytta hit, säger Madeleine Gärdt

Hon förklarar att skillnaden var som natt och dag. På Lugn1 blev det struktur och framsteg för sonen. Han gick till exempel med på att äta i matsalen och duscha i gympan, något som var otänkbart i Stockholm. 

– Jag har bara gott att säga om den engagerade och kunniga personalen som dessutom stödjs av hela skolan. De ser verkligen till varje elevs behov och tar direkt tag i problem som uppstår. Nu går min son i vanlig klass med extra stöd och det fungerar bra. Han har godkänt i alla ämnen och det är aldrig någon tvekan att gå till skolan, säger Madeleine Gärdt.

Vänner förstår inte

Förutom att ge förutsättningar för lyckade lektioner är rasterna viktiga för Lugn1. Barnen där har ofta med sig tråkiga minnen från lekar med andra barn. Kerstin Johansson och Maria Gustafsson följer med ut på rasterna.

– Även om våra barn inte behöver ha en diagnos för att få vara på Lugn1 så är det inte ovanligt att de inte hänger med i det sociala spelet mellan barn. Då brukar de inte få vara med och att leka blir ett slags misslyckande, säger Maria Gustafsson.

– Vi är med och leker på rasterna. Andra barn hänger gärna på när vi drar igång en lek. Våra barn klarar av att leka när vi vuxna är med,  säger Kerstin Johansson.

Madeleine Gärdt får ofta förklara för sina vänner i Stockholm hur i hela friden hon kunde byta storstaden mot glesbygd.

– De förstår inte att det kan vara bättre på en liten ort. Här är större tolerans för att folk är olika. I Stockholm är det så hårt redan från början. Skolan blir en stressig miljö, säger hon.

– Vi har begåvade elever på Lugn1, men med sina speciella svårigheter. De ska ha rätt att lyckas på samma villkor som andra elever, säger Kerstin Johansson.