– Strindberg var skickligare som författare än som analytiker, säger han.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Pjäsen utspelar sig i ett kök på en herrgård, där de två huvudpersonerna på ungefär åtta timmar går genom ett psykologiskt drama som innehåller både åtrå, förförelse, sjukdom och till sist död. För August Strindbergs del var pjäsen skriven i den realistiska stil som då var på modet inom teatervärlden. De två förhållanden som påverkar personernas agerande och förhållningssätt gentemot varandra är kön och klass, och det är i den kampen som Moqi Trolin har lagt in en delvis egen tolkning.

– Frågan det handlar om kan sägas vara om kön överstiger klass, eller tvärtom, säger han.

Jeans styrka är att han är man, hans svaghet är att han hör till arbetarklassen. För grevedottern fröken Julie är förhållandet omvänt. Det budskap Strindberg försökte skriva in är att könet till sist alltid segrar över klassen, medan Moqi Trolin i sin tolkning lyfter fram andra aspekter.

– Med fröken Julie har han skapat en verkligt urstark kvinnoroll. Att det ändå går som det går för henne bör därför kunna handla även om andra saker.

Drömde om Strindberg

Genom att understryka fröken Julies styrka skruvar han föreställningen mot en tolkning som säger att kön inte alltid vinner över klass. Han säger att han inte vet hur publiken kommer att ta emot det, men fick i en dröm konfronteras med Strindbergs syn på det.

– Jag drömde att jag kontaktades av nu levande släktingar till honom, som bad mig tänka på vad August skulle ha sagt om detta, säger han.

Moqi Trolin är frilansande regissör som arbetar mest i Öresundsregionen. Han har en fast anknytning till Malmö stadsteater, där han sitter med i det konstnärliga rådet och brukar sätta upp en föreställning om året. Med ”Fröken Julie” gör han sin allra första föreställning som bygger på ett klassiskt verk.

– Jag har annars hållit mig till nyskriven dramatik, säger han.

Manuset till Strindbergs pjäs är, hävdar han, det starkaste han har jobbat med. Utöver en kraftfull kvinnoroll och dramatisk nerv som håller än i dag, så anser han att stycket också har en sorts invävd mystik.

– Det är något med midsommarnattens stämning som jag kan känna igen mig i. Det finns en magi i firandet, där man ofta börjar dricka tidigt, är uppe länge och där det är ljust nästan hela tiden. Det är en stämning där verkligen allt kan hända, förklarar han.

”Nästan skrämmande aktuellt”

Utöver några små språkliga putsningar är det texten från 1890 som kommer att framföras. Men scenografin, där köket och kläderna är i en tidlös stil, markerar att det både kan vara historiskt och mer nutida. Beslutet om att sätta upp detta drama med en sexuellt färgad könskamp togs redan för ett och halvt år sedan, men landar nu väldigt rätt i tiden.

– Att komma med den här föreställningen nu, mitt under #metoo-kampanjen, är nästan skrämmande aktuellt, konstaterar regissören.