Det rutinerade filmstjärneleendet när han kliver ur taxin vid Bio Panora hör kanske till rollen. Men knappast den nyfiket registrerande blicken. För 300 miljoner araber är Khaled Abol Naga minst lika stor som Robert de Niro, Sean Penn eller Brad Pitt. Och precis som sina amerikanska skådespelarkollegor har han ett grundmurat intresse för sociala frågor.
Khaled Abol Naga är en nyanserad skådis med brett register och fin tonträff. Den bedömningen är de flesta eniga om. Hans lågmälda humor går också hem. Samtidigt är han en av den egyptiska regimens fränaste kritiker.
– Snart säger vi åt er att lämna makten, lyder hans budskap till de styrande militärerna med presidenten och fältmarskalken Abdul Fatah al-Sisi i spetsen.
Det som händer i samhället är en röd tråd i det mesta Khaled Abol Naga gör, både på och vid sidan av vita duken. Hans utfall mot Egyptens nuvarande makthavare har skärpts för varje månad som gått utan att situationen i landet normaliseras.
Själv säger Khaled Abol Naga att han inte sysslar med politik, men att han reagerar på orättvisor och förtryck.
Han har länge varit aktiv i demokratirörelsen och fanns på plats bland tårgasmolnen på Tahrir-torget våren 2011 där elbatongerna ven, gummikulorna studsade, och strålarna från vattenkanonerna piskade över folkhavet. Han såg hur demonstranter med skramlande kastrullock och skallrande protestrop lyckades stoppa polisens försök att skingra massan.
Efter nästan fem år har visionerna från den arabiska våren fortfarande inte blivit verklighet. Greppet har snarare hårdnat.
– Om regeringen sitter kvar och fortsätter så här, är Egypten på väg mot nazi-liknande förhållanden, sa Khaled Abol Naga när han besökte MAFF, Malmö arabiska filmfestival, under hösten.
Åtskilliga mindre kända regimkritiker har misshandlats och fängslats. Själv har han hittills kunnat röra sig fritt men utsatts för trakasserier och hätska kampanjer, särskilt från regimtrogna personer i statskontrollerade media. Efter att ha beskyllt ledarna för oduglighet i kampen mot terrorism och för att inskränka de mänskliga rättigheterna åtalades han också för ”omstörtande verksamhet”. Stämningen drogs dock tillbaka utan rättegång.
Khaled Abol Naga medger utan omsvep att hans kändisskap fungerar som ett skydd.
– Rädd? Ja, och nej. De kan knappast göra något. Dels skulle folk därhemma reagera. Dels har utländska media – sådana som du – ögonen på vad som händer.
– Det hemska är att det begås massor av övergrepp mot både oliktänkande och vanliga ungdomar. 5 000 tonåringar sitter i fängelse bara för att de har gått utomhus.
Abdul Fatah al-Sisi valdes till president i januari 2014, ett halvår efter att militären tagit makten genom att avsätta dåvarande presidenten Muhammad Mursi, en ledande företrädare för Muslimska brödraskapet.
Kupp eller inte? Meningarna går isär.
Själv har Khaled Abol Naga ett kluvet förhållande till maktskiftet.
– Mursi hade blivit galen. Han omgav sig med terrorister ur de kretsar som låg bakom mordet på Anwar Sadat (den egyptiske presidenten som mördades 1981).
– Hela landet höll på att falla isär. Vi var på väg mot inbördeskrig. Det var nödvändigt att stoppa honom. Så långt var jag med, säger han.
Felet var enligt Khaled Abol Naga att militärerna inte nöjde sig med det.
– De lovade att inte hålla sig kvar vid makten. Abdul Fatah al-Sisi försäkrade att han inte skulle kandidera. Han sa flera gånger, att om han någonsin ställer upp i presidentvalet så skulle det vara ett historiskt misstag. När han svek det löftet förändrades allt. Det var då det faktiskt blev en kupp.
Att den sittande regeringen är nervös för religiösa terroraktioner är enligt Khaled Abol Naga begripligt.
– Men det ursäktar inte att man inför diktatur över vanligt folk.
Khaled Abol Naga är en återkommande gäst vid MAFF som den här gången hölls för femte året och som numera är Europas största forum för arabiska film.
– Tyvärr har liknande arrangemang lagts ned på många andra håll. Här arbetar man glädjande nog på rätt sätt. Till skillnad från andra festivaler tar MAFF fasta på det som förenar kulturer – mänskliga känslor och det filmiska språket – inte på sådant som skiljer dem åt.
Själv medverkar han i det palestinska festivalbidraget I krypskyttens skugga, i säker regi av uppmärksammade Najwa Najjar.
Filmen handlar om livet på den ockuperade Västbanken och utgår från en verklig händelse i Wadi Haramiya (Tjuvens dal) nära staden Silwa 2002 – under den andra Intifadan.
I gryningen en marsdag tog muraren Thaer Hamad sin fars mauser, ett M1-gevär från andra världskriget, och gömde sig under ett olivträd en bit från en israelisk postering.
Under 25 minuter avlossade han alla de 25 skott han hade med sig.
Tio israeler varav fem soldater och två officerare dödades.
Tre av offren var civila israeler, något som Thaer Hamad senare kommenterade med att de befann sig på militär mark och därför måste anses som legitima mål.
Han dömdes till elva livstidsstraff och sitter fortfarande i israeliskt fängelse.
Thaer Hamads motsvarighet i filmen, den kristne rörmokaren Tarek, spelad av Khaled Abol Naga, försätts däremot på fri fot efter att ha suttit inspärrad i mer än tio år.
Han återvänder till ett förändrat landskap där grupper av israeliska bosättare slagit sig ned i konfiskerade enklaver och isolerat sig bakom murar.
Kring detta fogar Najwa Najjar en ramberättelse som väcker frågor om frihetens villkor, maktlöshet, vägar till överlevnad, personligt ansvar och framför allt föräldrarollen i en situation där sociala mönster till stor del brutit samman.
Det var i det längsta oklart om Khaled Abol Naga skulle få tillstånd att resa in för att delta i den stundtals äventyrliga inspelningen som mestadels genomfördes i och kring staden Nablus.
– Jag har alltid velat besöka Palestina och det är först när man är på plats som man inser vad det innebär att bo på ockuperad mark där bosättare slagit sig ned högst upp på nästan varenda kulle, konstaterade han när filmen presenterades.
Sveriges ambassadör i Kairo, Charlotta Sparre, fanns på plats vid festivalen. Hon känner Khaled Abol Naga och är fortsatt bekymrad över situationen för regimens meningsmotståndare.
– Framför allt kanske för religiösa företrädare, men även politiskt oppositionella måste kämpa för att hitta sitt utrymme.
– Det händer fortfarande att personer frihetsberövas, och det råder en rätt stor nervositet och osäkerhet om vad som är tillåtet när det gäller debatt och dialog.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
