Magnus Gertten har flera gånger kommit tillbaka till samma filmsnutt – där befriade fångar från koncentrationslägren kliver i land i Malmö våren 1945. Nu, i den tredje dokumentären i ämnet, är det en av dessa Förintelseöverlevare som berättelsen kretsar kring: Nadine Hwang. Hon var dotter till Kinas ambassadör i Spanien, hon levde i Paris queera kretsar före kriget och hamnade i Ravensbrück. Där träffade hon Nelly Mousset-Vos, en belgisk operasångerska som var en del av motståndsrörelsen och som arresterats av Gestapo.
Med hjälp av barnbarnet Sylvie och de lådor med Nellys minnen som länge stått oöppnade – ett rikt arkiv av dagböcker, foton och super 8-filmer – skildras de två kvinnornas kärlek, som börjar med Nadines rop ur mörkret när Nelly blivit ombedd att framträda på julafton i lägret: ”Sjung något ur Madame Butterfly!” Hon gör det och där och då inleds en relation som mot alla odds blir flera decennier lång.
Gerttens stillsamma och finstämda film växlar mellan kriget, efterkrigstiden och nutid, där Sylvie bit för bit förstår mer av sin mormors relation – att den byggde på romantisk kärlek.
aNelly och Nadine vågade älska varandra fast döden fanns överallt runtom dem, fast de skildes åt när Nelly skickades till ett annat läger, fast ingen av dem visste vid krigsslutet om den andra också hade överlevt. I en tid där urskillningslöst våld återigen splittrar familjer blir Magnus Gerttens film en påminnelse om krigets brutala fasor, men också om vad många av oss lever för och av: kärlekens kraft.