Filmen som nu har Sverigepremiär har prisats på filmfestivaler runt om i världen. Rösterna görs av humorgruppen Klungan, musiken är inspelad live med en 15-mannaorkester, miljöer och dockor är minutiöst konstruerade och koreograferade. Känslan ödslig, snudd på meningslös, men sången väcker hopp.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Jag ville väldigt gärna göra en musikal, den här typen av gamla Hollywoodmusikaler, som ”Singin’ in the rain”, sådana som jag älskade när jag var liten. Men jag ville också gärna att det skulle vara någon sorts kontrast, för att kunna tillåta mig att använda det här glättiga formatet. Jag hade precis läst Roland Paulsens bok ”Vi bara lyder” och var väldigt intresserad av det här vad poänglöst lågbetalt arbete gör med individen. Alltså arbeten som inte ger en något, upprepande av samma uppgifter så många timmar per dag. Det är också arbeten som ofta är osynliga.
– Om de anställda i de här miljöerna plötsligt fanns i en musikal, vad skulle de sjunga om? Det i kombination med existentiella känslor av vår litenhet i universum, känslan av undergång och med ett glatt steppnummer här och där.
Tänker på filmerna som moderna fabler
I en av scenerna jobbar en hund med att fronta varor i en matvarubutik, men varorna faller hela tiden ut ur hyllorna. Det är omöjligt att hinna ställa tillbaka allt.
– Den scenen är baserad på just stressdrömmar jag har haft kopplat till jobb. Man bara jobbar och det blir mer och mer.
”Min börda” är Niki Lindroth von Bahrs tredje animerade kortfilm och det är tredje gången hon använder djur i rollerna.
– Jag tycker att det är kul att tänka på mina filmer som någon sorts moderna fabler. Jag jobbar ganska realistiskt med miljöerna. Men det finns något avväpnande i att ha gulliga djurutseenden istället för människor. Man släpper garden lite och tar till sig historien på ett annat sätt.
– Djuren i ”Min börda” är alla vanligt förekommande i djurförsök. Fiskarna är storspigg, som är vanligt förkommande i försök, precis som apor och nakenråttor.
Miljön där musikalen äger rum är ett externt köpcentrum, utkastat längs en motorväg.
– Det var en miljö som skrämde mig litegrann. Det är väldigt ofjäskigt. De är helt ointresserade av att ha någon sorts mänskligt tilltal. De blir som någon sorts satelliter, frikopplade från sammanhang.
Niki Lindroth von Bahr tilldelades just ett tioårigt arbetsstipendium från Konstnärsnämnden.
Vad blir nästa projekt?
– Nu är jag väldigt intresserad av finansbranschen och finanskrisen 2008.
Kommer du jobba med hajar då?
– Haha, vi får se.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.