Priset ska ges till den som värnar om miljön, arbetar för fred eller odlar eftertanke och poesi – vad av allt detta är mest du idag?

– Miljön. Det där med odla eftertanke och poesi låter väl fint, men för min del är jag lite trött på både eftertanke och poesi. Jag är 62 bast nu, det är fucking time for action, jag vill göra saker på riktigt. Det känns lite som att jag skojat bort eller punkat bort väldigt mycket tid. Jag har ju verkat i en kultur där man premierar en nihilistisk, Johnny Rotten-attityd, men det känns så barnsligt idag. Eller jag ska inte slå för mycket på mig själv, det har ju varit kul också.

2019 kom senaste boken, den om bokashi. När får vi läsa något nytt från dig?

– Det blir antagligen nåt med svart i titeln igen, men det är fortfarande i skisstadiet. Tanken är en fet bok, och inte så rolig heller, kallad Den svarta pedagogiken. Den ska handla om min bakgrund och min släkt kombinerat med en historielektion. Min morsa som dog i höstas föddes i Tyskland 1929 och levde ett väldigt intressant liv och var med om både nazismen och Andra världskriget och Sovjetkommunismen. Jag vill skriva nåt om det, om hur det har format mig, men det lär ta några år.