BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
För en bomb släpptes. Nya Ghostbusters skulle inte bli en uppföljare utan göras om helt. Nu med ... något så fruktansvärt ... så respektlöst ... så ... så ... ja, jag säger det bara nu på en gång: med kvinnor i huvudrollen. När originalet hade fyra män! Kill-internet exploderade av hundraprocentigt tjejkränk. Skulle spökjägarna kanske ha rosa overaller? Trösta varandra med glassbyttor efter nederlag i spökbranschen? Mensa ner alla spöken?! Infoga den ångestfyllda Skriet-emojin här!
Regissören, Paul Feig, som har ett oklanderligt CV när det kommer till komedier förklarade: ”Jag valde fyra av de roligaste människorna i världen”. Men spela roll! Sa Ghostbusters-männen. ”Hela vår barndom är förstörd!”. Ja, många beklagade sig över att precis varje lyckligt ögonblick de haft under hela uppväxten nu var totalt fördärvat, och på grund av Förstörd Barndoms-gnölet fick det här gänget öknamnet ”man babies” – mansbebisar.
Så släpptes en trailer. Många höll med om att det inte var en speciellt bra klippt trailer – för lång, och avslöjade för mycket till exempel. Aha! Nu såg mansbebisarna sin chans! De startade en kampanj med det uttalade syftet att det skulle bli den mest avskydda trailern i Youtubes historia. (Jag råder er att inte läsa det kommentarsfältet om ni vill ha någon slags tro kvar på människosläktet.)
Trollhat och dödshot blev vardagsmat för hela filmteamet som fortsatte säga: ”Men se filmen innan ni dömer ut den!”. Men det hjälpte inte, för i ärlighetens namn var det uppenbarligen just kvinnorna man störde sig på – även om det var lättare att skylla på en trailer.
Så fick filmen premiär, och mansbebis-arméerna laddade sina vapen, bestående av oförskämda trollkommentarer. Ack! Till deras enorma sorg och förtrytelse fick filmen bra kritik. I skrivande stund har det gått en dag sedan premiären. På Rotten Tomatoes, en sajt som mäter kritikers snittbetyg, har nya Ghostbusters fått 76 procent av 100 möjliga. Så skilda tidningar som The Guardian och GQ har gett den topprecensioner.
Jag önskar att jag kunde berätta att mansbebisarna ändrade sig och sa ”Puh vilken tur att den var bra! Jag får se en ny rolig film, och många andra får ett fint barndomsminne!”. Men nej. Reaktionerna var lika kraftfulla som fantasifulla. Recensenterna var tydligen alla ”köpta av filmbolaget”. The Guardian var en ”feministtidning” som inte gick att lita på. Dessutom hävdade männen att de (möjligen genom ett sjätte sinne) redan visste att filmen var dålig:
”Hur vet du att nya Ghostbusters är dålig?” ”Jag har sett trailern.” ”Ska man inte lita på en recensent, som faktiskt sett filmen, till skillnad från dig, som inte har det?” ”Nej.”. (Dialog hämtad från Twitter. På flera ställen.)
Men mansbebisarnas tappra kamp såg dock ut att vara förlorad. Men skam den som ger sig! På Reddit gick det att läsa dessa ord (min översättning från engelska, inget är påhittat! Tyvärr.):
Person 1: ”Okej, uppenbarligen är recen-sionerna inte så dåliga som vi hoppats på. Så vad mer kan vi göra för att säkerställa att publiken vet att den är så hemsk så att den floppar?”
Person 2: ”Vi har gjort ett riktigt bra jobb att filtrera bort positiva recen-sioner / ... / men de gjorde en megatråd och nu börjar folk säga att vi hade fel. Finns det något enkelt sätt att på sociala medier sprida ryktet att alla positiva recensioner antagligen är betalda för?”
Där lämnar vi våra mansbebisar. Jag avslutar med att berätta om ett foto från röda mattan-premiären. Det visar två småtjejer i Ghostbusters-overaller som skinande av beundran och lycka får hälsa på en av filmens stjärnor, Kristen Wiig. Vi tänker på dem istället, det är ett äkta lyckligt slut!
