– Men jag kan egentligen inte rekommendera andra att göra som jag har gjort. De stora organisationerna måste ta vid nu. Hela byar behöver lyftas.
Vi ses en dryg vecka efter att romer vräkts från Sorgenfrilägret i Malmö. Sara är upprörd över händelsen. ”Man kan ju inte göra så”, säger hon, men berättar samtidigt om ett otal liknande vräkningar och om EU-migranter som sover i tält och bilar i mörka skogspartier, aldrig trygga i sin situation. Men hon vill också betona att mycket vackert och gott händer i Sverige när många tvingats ta ställning.
– Men samhället måste ju ta vid, vi som jobbar frivilligt överbelastas nu.
Det var för två år sedan som Sara Olausson satte sig ned bredvid rumänska Felicia Yosif när hon tiggde på gatan. Felicia hade kommit för att kunna bygga en bostad till sin familj och bekosta dotterns skolgång. Därefter utvecklades en ovanlig vänskap som har förändrat livet för båda två och som lett fram till två seriealbum, det senaste utgivet för någon månad sedan. Jag frågar om det inte blir svårt att vara vänner när man har så olika förutsättningar. Men det tycker inte Sara Olausson. Hon berättar hur hon vid ett tillfälle översatte ordet jämlikhet och visade för Felicia att det var så hon såg på dem.
– Då hände det något i hennes ögon, det märktes att hon såg allt på ett nytt sätt. Vi kommer från helt olika håll, men vi månar lika mycket om varandra.
I albumet beskrivs Felicias uppväxt och väg in i fattigdomen, där pappans död lämnade sexbarnsfamiljen skyddslösa och i stor sorg. Men också den gemensamma resa mot ett successivt bättre liv för Felicias familj.
Sara Olausson säger att hjälpandet inte bara har fått Felicia på fötter utan också fått henne själv att må bättre, något som fått andra att kritisera hennes motiv.
– Ja, det är unket, det är välgörenhet. Och folk i Felicias hemby är avundsjuka och undrar varför jag inte hjälper dem också, så det är ju inte rättvist. Men jag ångrar det inte. Solidariteten krävde det här, säger Sara Olausson.
Nu hoppas vännerna snart ge sig ut på föreläsningsturné på bibliotek och skolor.
– Jag hoppas att boken säljer, för den behövs, särskilt i det här debattklimatet. Den borde köpas in av skolor, säger Sara, som nu har planer på att göra en barnbok.
– Den ska handla om alla de barn som lämnas kvar när föräldrarna tvingas resa iväg för att tigga. De tas om hand av släktingar och ser ofta inte sina föräldrar på flera månader.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.