32-åriga Sundsvallsmusikern Lotta Andersson är ordförande i Medelpads folkmusikförbund. Hon fastnade för genren när hon som 13-åring deltog i ungdomslägret Ton -97 och har funderat mycket över folkmusikens roll i dagens samhälle.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Folkmusiken är en stark amatörkultur, den är social, åldersöverskridande och inkluderande med en liten barriär mellan proffs och amatörer. Det är en deltagande kultur, säger hon.
– Tyvärr är folkmusiken också lite anonym och kan vara svår att hitta till för den som inte redan är insatt.
Att proffs och amatörer i olika åldrar kan mötas är unikt för folkmusiken liksom att det kan skilja 60–70 år mellan äldsta och yngsta deltagare.
– Vi är så ålderssegregerade i övrigt i dagens samhälle. Men jag tror att alla har mycket att vinna om vi kan umgås och vara kompis med andra som inte är i samma ålder som en själv.
God återväxt
Lotta Andersson tycker att folkmusiken står stark i Sundsvallsområdet och räknar upp professionella musiker och grupper som Ulrika Bodén, Ahlberg, Ek och Roswall, Göran Månsson, Bjäran och Sver.
– Vi har ett bra utbud i Sundsvallstrakten med tanke på vår storlek med konsertarrangörer som Club Frifolk och Nivrena folkdansgille. Återväxten är god, det finns många unga som spelar tack vare institutioner som Musik i Västernorrlands Mittfolk och Kulturskolans Flora folk.
Livescenen är ändå begränsad.
– Jag upplever att publiken i andra länder är mer öppen och villig att gå på konserter. I Sverige har vi en sitta-hemma-i-soffan-kultur där vi gärna umgås hemma i stället för att träffas ute på lokal. Det gör det svårare för konsertarrangörerna.
Dörröppnare
Det är många inom folkmusikrörelsen som är rädda för att folkmusiken ska kidnappas av främlingsfientliga krafter. Men Lotta tycker att musiken snarare öppnar dörrarna till nya kulturer.
– Om du lär känna din egen kultur är du mindre rädd för att den ska försvinna och det blir också enklare att förstå andra kulturer. Musiken är universell och fungerar på samma sätt överallt i världen, vi människor använder musiken för att utrycka både sorg och glädje och vi använder musiken vid ceremonier och fester.
Det har också tagits många initiativ mot rasism. Medelpads folkmusikförbund har till exempel ett samarbete med Sundsvalls asylkommitté där nyanlända har möjlighet att gå gratis på evenemangen.
– Ett problem är att folkmusikrörelsen består av många aktörer och att vi inte har en stark röst som för vår talan. Trots många passionerade initiativ mot rasism kanske vi upplevs som otydliga om man tittar på det utifrån.
Att folkmusiken är anonym hos många kan också vara en bidragande orsak till att vissa grupper kan ta över kulturen.
– Folkmusiken är inte riktigt allmängods vilket kan göra det svårare att genomskåda. Att Jimmy Åkesson hade byxorna bak och fram på sin folkdräkt vid riksdagens öppnande säger ju ganska mycket om Sverigedemokraterna, men det var det ju ingen utanför folkmusikkretsar som såg.
Heltidsmusiker
Lotta Andersson är musiker på heltid, är medlem i vokalkvartetten Kongero och spelar också fiol. Hon är nyss hemkommen från World Music Expo i spanska Santiago de Compostela och spelar mycket utomlands.
– Det finns ett stort intresse för världsmusik och en öppenhet för svensk folkmusik på många håll i världen. Kanada är ett favoritland där vi har spelat mycket.
Hon ser skillnader på vilken roll den traditionella musiken har i olika länder.
– I länder som Irland och Norge har folkmusiken varit den lilla människans vapen mot överheten och den är en del av samhället och utvecklas ständigt, medan i Sverige har den mer setts som nationalromantisk och museal, något som måste bevaras.
