Mamman: Tyst nu och ät upp ditt toalettpapper!”.

Memet är bara en av tusentals skämt på covid19-tema som spridits på internet under de senaste veckorna. I sociala medier skojas det nu vilt om terrorn i att isoleras med hyperaktiva småbarn, om bristen på anständighet som infinner sig vid hemmajobb och den själviska idiotin i att bunkra hygienartiklar.

Här har också gjorts svängiga R&B-låtar med den frejdiga texten ”Stay your ass indoors” och skapats varianter av den klassiska scenen från filmen ”Undergången – Hitler och Tredje rikets fall” där führern håller en fräsande ­ilsken monolog om de omdömeslösa Stockholmare som spridit viruset från sina skidresor i norra Italien och nu vägrar ställa in sina påsklov i Åre och Sälen.

”Alla som har säsongsliftkort lämnar rummet nu!”, gormar nazistledaren i klippet som hittas på Youtube under namnet ”Hitler reagerar på Stockholmare som sprider corona”. Han fortsätter:

”Jag har träffat alzeimers­patienter med bättre korttidsminne”.

Har terapeutisk funktion

Vilken funktion fyller egentligen skrattet och humorn i tider av kris? Och borde vi verkligen skratta när läget är så allvarligt? Orla Vigsö är professor i medie- och kommunikations­vetenskap vid Göteborgs universitet och forskar just nu om satirteckningar i svenska dagstidningar. Han är inte förvånad att humorn flödar just under coronatider. En delförklaring är skrattets terapeutiska funktion som det gjorts mycket psykologisk forskning kring.

– Humor är inte ytligt utan fundamentalt, det är ett sätt att bemöta problem, speciellt i lägen där vi känner oss maktlösa. Vi har möjligheten att bryta ihop eller att skratta. Antingen blir vi uppgivna eller så gör vi svart humor där vi istället exponerar vår bräcklighet och vår oförmåga att påverka, säger han.

Ett vanligt grepp i humorn kring corona är att överdriva eller förvrida. Till exempel som när den svenska twittraren @ myfightwithlife skriver: ”Lider inte så mycket av att vara i karantän! Men är det lite konstigt att i en påse med ris är det 8 765 korn, och i en annan bara 8 752?”.

– Det är ett sätt att få skratta åt situationen. Vi vet att vi inte kommer att bli massmördade av det här, men fan det är nära på, haha, säger Orla Vigsö.

Han konstaterar att skämtandet, förutom att avdramatisera, också fyller funktionen att stärka sammanhållningen mellan människor i kristider.

– Många skämt som sprids just nu handlar om medmänniskors roffarmentalitet. Eller läkemedelsindustrins försök att sko sig på krisen. Det är ett sätt att stärka gemenskap och markera distans till de andra som gör saker som inte är accepterade, säger han. I allt detta finns förstås de som tycker att vi inte ska skratta, utan istället borde fokusera på att ändra på situationen. ”GÖR något, vält regeringen”, kan det låta. De ser skrattet som en slags uppgivenhet.

– Folk som ser det på det viset förstår inte humorn. Det här syns mest i väldigt specifika grupper där man inte kan acceptera att det finns utrymme för tolkning, menar Orla Vigsö.

Han sammanfattar:

– Historiskt har humor i kristider varit samlande och fått oss att känna oss mindre ensamma. Det kan alltså vara både attackerande mot motståndaren och enande, som ett socialt kitt.

Fyra sorters humor i kristider

1. Social medborgarkritik

En humorgenre där man driver med andra vanliga människor, istället för att skoja om makten. Vanligt just nu är spydiga skämt om människor som bunkar toalettpapper och mat.

– Det är humor som förenar. Det är vi och de. ”Vi” som inte ser oss själva som hamstrare skrattar åt ”de” som köper på sig balar av toalettpapper till exempel.

2. Politisk satir

Här ingår exempelvis skämt om USA:s president och hur lite han verkar förstå om coronaviruset. ”Glöm inte bort att ingen förstår vetenskap, mediciner eller immunologi bättre än Donald Trump”.

– Det är ett klassiskt blottande av politikers inkompetens. Det är också roligt att skämta om politikernas försök att plocka poänger på krisen, säger Orla Vigsö.

3. Humor som propaganda

Om man tittar historiskt har humorn spelat flera politiska roller i tider av kris. Bland annat har skrattet används i propaganda­syfte, och då ofta vänt mot fienden. Under andra världskriget hade till exempel USA en film med musik av Spike Jones där Disneyfigurer drev med Hitler.

– Humorn har också används historiskt för att lätta upp budskap och få dem att gå in hos befolkningen, säger Orla Vigsö.

4. Social satir

Vanlig humorkategori i kristider som handlar om livsstil och vardagsliv. Just nu handlar det till exempel mycket om hur man mår i karantän (inte toppen), problem med att jobba på distans (”jobba?”) eller hur hemmet ser ut efter några timmars isolering (totalt kaos). 

– Denna slags humor bygger på allmänmänsklighet, på situationer där många kan känna igen sig, säger Orla Vigsö.
 

Happy quarantine everyone! #influensatider#COVID19SWEDENpic.twitter.com/ZiMqf7JYzu