Som emeritus stadsträdgårdsmästare och kyrkogårdschef i Jönköping – som han föredrar kalla sig framför pensionerad – tycks Lennart Angselius inte dragit ner på takten nämnvärt. Han fortsätter med sina populära park- och kyrkogårdsvandringar och som konsult och föreläsare runt om i landet när det gäller återanvändning och alternativa gravskick, där Jönköping är ledande.
Lennart Angselius bakgrund som bandyspelare på elitnivå under uppväxten i Nässjö, har gjort honom till en ivrigt resultatinriktad men också medveten lagspelare. På frågan vad som utmärker hans långa tid som huvudansvarig för grönskan i kommunen svarar han att det är dialogen med medborgarna.
– Jag har alltid varit mån om att lyssna på vad folk efterfrågat och tagit till mig deras synpunkter och önskemål.
Det behövs en öppen kommunikation med såväl politiker som allmänhet och media, och där tycker han att den kombinerade tjänsten som stadsträdgårdsmästare och kyrkogårdschef varit till stor hjälp genom ett stort kontaktnät i den kommunala apparaten.
Han beklagar att tjänsten som stadsträdgårdsmästare nu försvunnit och anonymiserats i tekniska kontoret. I parksammanhang ses det som mycket negativt, säger han.
– Ett ansikte utåt betyder mycket för att nå framgång inom sitt område. Trots allt tal om betydelsen av grönska och grön rehabilitering satsas det ändå mest på svart asfalt och mycket betong och asfalt. Dessutom är det tragiskt med tanke på Jönköpings långa tradition i dessa sammanhang.
Bevara historien
För övrigt är Lennart stolt över Rosenlunds rosarium, som han en gång i tiden hotade med att lägga ner för att det var i så dåligt skick.
– Idag är det ett av landets finaste och lockar en stor publik trädgårdsintresserade från hela landet. I somras kom 50 000 besökare.
Den 205 meter långa soffan på Piren som företag var med och sponsrade 2002, liksom körsbärslunden med 100 planterade träd i Mjölkafållan, Huskvarna vid hundraårsjubileet 2011, är andra exempel som syns utåt.
Men det är framförallt på kyrkogårdssidan som Jönköping stuckit ut och är ledande i landet när det gäller återanvändning av gravstenar. Det är inte bara av miljö- och kostnadsskäl utan också för att bevara gammal historia som Lennart intresserat sig för detta.
– Varför ska man slänga, eller skicka gamla stenar till stenkrossen och istället köpa nya som kommer ända från Kina, när man själv kan ta tillvara dem genom att bevara merparten, slipa om och göra nya graveringar? På så sätt sparas vackra gamla hantverk men också en del av vår kyrkogårdshistoria och själ.
Jönköpings original
När han visar runt på Slottskyrkogården berättar han med stor entusiasm om de olika människorna som ligger begravda här. Titlarna bär också på en viktig historia; repslagare, fältskärmästare, tändsticksarbetare och så vidare. En som ligger begravd på Skogskyrkogården är den engagerade folkbildaren och nykterhetsmannen Conrad Lövqvist som jobbade på Smålands Folkblad.
– Mycket fick jag lära mig av bokbindarmästaren Lennart Enander som jag guidade tillsammans med när han levde. Han kunde berätta om personligheter i Jönköping. Harry Granstrand som var ordförande i kyrkogårdsnämnden visste om alla originalen!
Länge var kyrkans dominans och påbud mycket stark i Jönköping, men det har förändrats. Lennart är själv inte troende och lättad över utvecklingen. Förr var det mycket strängare när det gäller symboler som inte accepterades på gravstenar om de inte uppfyllde kyrkans krav.
– Alla ska ha samma rätt till sin begravning på kyrkogård oavsett tro, bakgrund eller ställning.
Hur vill han själv begravas och vad ska det stå på gravstenen?
– Jag vill ha en återanvänd gravsten, gärna med texten; ”Där han gick fram blommade marken”.
Ingeli Aalto
