Karl-Bertil Jonsson blir spelfilm: ”Ska tvätta bort 70-talslukten”

”Det var en gång en jul för länge sedan, då man ännu kunde se fattiga människor gå omkring på gatorna”. Så inleds Tage Danielssons och Per Åhlins ”Sagan om Karl-Bertil”, som varje år sedan 1975 har visats i SVT på julafton, allt ackompanjerat av Arne Domnérus melankoliska klarinett.

Nu pågår inspelningarna av vad som ska bli en dramatiserad bearbetning av den tecknade folkkära julsagan. I spelfilmens huvudroller ses bland annat Simon Larson som den 14-årige världsförbättraren Karl-Bertil Jonsson och Jennie Silfverhjelm som hans ömma moder Marianne. Jonas Karlsson axlar rollen som direktörspappan Tyko och får därmed äran att utbrista den klassiska repliken ”Va?! Jag har närt en kommunist vid min barm!”.

– Sagan om Karl-Bertil Jonsson är aktuell idag av samma anledning som när filmen fick premiär 1975: I botten handlar det om civilkurage, vilket svenskar som folk behöver mer av, säger Hannes Holm som regisserar filmen.

”Ett stort äventyr”

Storfilmen, som görs 45 år efter originalet, blir en utbyggd version av Tage Danielssons berättelse. Här ska fansen bjudas ännu djupare in i Karl-Bertils värld och 14-åriga hjärna.

– Att ge sig in i det stora postverket blir rent filmiskt ett stort äventyr, där kan vi göra mer än i den animerade världen. Och istället för att bara nämna pappans varuhus i förbifarten kommer vi att hälsa på där mitt i julhandeln. Det har varit en fröjd att filma, säger Hannes Holm.

Hur skiljer sig spelfilmen från den tecknade versionen?

– Den animerade filmen luktar en del 70-tal, det har jag tvättat bort lite. Eftersom min film görs 2020 så blir det till exempel mer utrymme för kvinnorollerna. Självklart har vi med de mest klassiska scenerna, men jag försöker också överraska. Jag vill ta sagan på allvar och få den att kännas verklig.

Sagan handlar också om barnets blick på ekonomisk orättvisa. Hur tänker du kring det politiska budskapet?

– Man kan lära sig mycket av sagor, det ska man inte underskatta. Jag vill bjussa på moralkaka med sagoton, men ändå inte vara för övertydlig, därför har jag skrivit in ett slut där jag kastar stenen framåt. Mer än så vill jag inte avslöja...