I Spritmuseums utställning Den svenska synden undersöks hur bilden av ett lössläppt folk har använts för att smutskasta välfärdssamhället. "Det är inte en slump att bilden av ett land i förfall spreds under Kalla kriget", säger museets intendent Eva Lenneman.
Filmerna Hon dansade en sommar, Sommaren med Monika, Fäbodjäntan, p-piller och porrtidningar möter besökaren som leds genom en labyrint i utställningen Den svenska synden. Vid entrén varnas känsliga personer som också upplyses om att utställningen är barnförbjuden. Väggarna är täckta av gamla filmaffischer och tidningsomslag. Här och var finns hål där man kan titta in och ta del av de gamla filmerna, tidningsklipp och annat.
– Titthålen symboliserar porrträskens avarter, säger konstnären Peter Johansson som designat utställningslabyrinten tillsammans med konstnären Barbro Westling.
Att svenska tjejer är blonda och lössläppta är en bild som fortfarande finns. Men hur uppstod den? Och varför?
Spritmuseum menar att det började med den ett oskyldigt nakenbadande i Hon dansade en sommar från 1951 för att till sist hamna i porrfilmen Fäbodjäntan från 1978 då Sverige var ett mecka för porrfilmsproducenter.
Besatta av sprit
Utländska journalister skrev hem och förfasade sig på 50- och 60-talet. När Sverige införde obligatorisk sexualundervisning i skolan 1955 skrev Joe David Brown i Time Magazine att svenskarna inte erkände begreppet synd längre. Artikeln väckte stor debatt.
Men när Susan Sontag åkte till Sverige 1969 för att ta del av den svenska synden upptäckte hon att det snarare var något annat svenskarna var besatta av – spriten.
– Hon beskrev vårt förhållande till sprit som något neurotiskt. Något vi skämdes över när vi smög in på Systembolagen på bakgator, men när vi fick i oss äntligen gjorde att vi kunde slappna av. Samtidigt var gatubilden fylld av porrtidningar – men det var inget svenskarna höjde på ögonbrynen åt, säger utställningsproducenten Anna-Karin Svanberg.
”Kommunistskräcken ändrade allt”
Samtidigt upplystes världen om de deprimerade svenskarna och hur hög självmordsstatistiken var i landet. Allt det här blev ett sätt att smutskasta välfärdssamhället, berättar intendenten Eva Lenneman.
– Före var bilden av Sverige positivt, det var ett rikt land och folk mådde bra.
– Men det ändrades i och med kalla kriget och kommunistskräcken. Man tyckte att det moraliska förfallet och neutraliteten hängde ihop. Man sade att anledningen till att svenskarna söp och hade sex så mycket berodde på att staten tog hand om oss hela tiden. Vi blev stela och handlingsförlamade och behövde andningshål, som sex och sprit. Och det ledde till ett moraliskt förfall, berättar Eva Lenneman.
Bilden skapad av en man
I slutet av labyrinten konstaterar Spritmuseum att den svenska synden inte tillhörde alla. Bara de vita och de heterosexuella. Och till slut möter besökaren den nya tidens bild av den svenska kvinnan som nu sprids över världen: Lisbeth Salander från Stieg Larssons Milleniumtriologi.
En bild av en feministisk kvinna som bryter mot normer, men ett ideal som också är svårt att nu upp till. Och som precis som bilden av den svenska blonda frigjorda kvinnan också är skapad av en man, konstaterar Spritmuseum.
