BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

"Utopisk drömvärld"

Väggarna är vita, rummen luftiga och ljusa. Kalle Johanssons kontor är avskalat, minimalistiskt. I bokhyllan intill hans skrivbord trängs dokumentära serieböcker och memoarer av historiska personer.

– Det är en del ur historien som vi inte fått lära oss så mycket om i skolan, resultatet av fascismen och nazismen har vi fått lära oss om men inte vilka idéer det var som ledde fram till dem. Både Mussolinis fascism och Hitlers nazism strävade efter en utopisk drömvärld och retoriken var ofta densamma, problemet var att den inte var till för alla.

Fyra grundelement

Lena Berggren, docent i historia vid Umeå universitet har länge forskat om fascistiska rörelser. I boken är hon tecknad, som alla andra, och har fått en svart lång page med mittbena. Lena Berggren menar att den italienska fascismen och den tyska nazismen har en gemensam grund och inte är två helt skilda ideologier. Hon delar in den övergripande fascistiska visionen i fyra grundelement:

Ultranationalistisk pånytt-födelse – den har sin grund i nationalismen som kom redan på 1700-talet i Frankrike och Tyskland, där kulturnationalismen sedan växer fram under romantiken. Kulturnationalismen bygger på uppfattningen om att det finns en folksjäl och att man inte kan byta kulturell, nationell identitet eftersom den går i arv.

Alternativ postliberal modernitet – fascismen vill skapa ett modernt samhälle med ny teknik, men samhället ska bygga på det man betraktar som den ursprungliga, "äkta" nationella kulturen.

Ny samhällsstruktur som förstärker de kulturella idémarkörerna – kontrolleras strikt uppifrån och skapar en folk-gemenskap bland de egna.

Den fjärde delen av visionen är den nya människan – en stark renlevnadsmänniska som lever för nationen och producerar ny, stark, välartad avkomma. Kvinnans jobb är att uppfostra barnen och blir belönad om hon föder många barn.

Endast för "de rätta"

– De fascistiska idéerna tilltalade ju både de italienare och de tyskar som identifierade sig med respektive folksjäl, och i ett annars ganska fattigt samhälle belönades arbetare med en betydligt bättre livskvalitet. Det satsades även mycket på forskning, sjukvård och industri under fascistregimerna. Men det är återigen endast ”de rätta” som får ta del av den här världen. De som ansågs vara ett hot mot den förföljdes och dödades, säger Kalle Johansson.

Under sina tolv år vid makten i Tyskland dödade nazisterna cirka sex miljoner judar och 100 000-tals romer, handikappade, homosexuella och meningsmotståndare, liksom drygt två miljoner polacker, berättar Lena Berggren i boken.

– Därför är det så viktigt att se och förstå att den tyska nazismen exempelvis inte bara föddes ur hat och ilska utan ur en utopisk föreställning om en bättre värld. Kan vi förstå det så kan vi tydligare se tecken på fascism i samtiden, avslutar Kalle Johansson.