Satsningarna i kulturbudgeten går till krigsberedskap och AI

Kulturminister Parisa Liljestrand har fått hård kritik från svenska kulturskapare. Hon har anklagats för att ignorera kulturens behov, för att föra en politik som riskerar att döda teaterscener och konsthallar och för att vara nonchalant mot landets konstnärer.

Idag presenterade regeringen vårens budget. Där framkommer att vissa satsningar ska göras på kultursektorn, men dessa går främst till att stärka det civila försvaret.

Bidraget till litteratur och kulturtidskrifter ökar visserligen med tio miljoner. Regeringen motiverar ökningen med att svenska elevers kunskaper i läsförståelse försämrats och att fler ”läsfrämjande insatser” bör genomföras. Ökningen finansieras dock genom att ett annat utgiftsområde, ”Utbildning och universitetsforskning”, minskar med motsvarande belopp.

I kulturbudgeten upprepas på flera ställen att regeringen vill ”utveckla förmågan i det civila försvaret” genom att utse fler myndigheter till så kallade beredskapsmyndigheter. Två av dessa är Riksarkivet, som har har ansvar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården, och Riksantikvarieämbetet – den myndighet i Sverige som leder och stöder arbetet med att bevara, använda och utveckla kulturarvet.

Anslaget till Riksarkivet höjs med tolv miljoner och anslaget till Riksantikvarieämbetet med två miljoner. Satsningarna ska gå till kommande insatser inom civilt försvar för kulturarvssektorn, till att träna svenska språkmodeller för AI och till digitalisering för att säkerställa tillgången till samhällsviktig information i händelse av kris eller krig.

Ökningen, som visserligen går till myndigheter som ligger under Kulturdepartementet, är alltså egentligen ytterligare satsningar på det svenska försvaret.

Regeringen vill också öka anslaget till centrala museer med 9,2 miljoner för att stärka sysselsättningen hos arbetslösa och nyutexaminerade. 

De menar att satsningen är angelägen för att kunna bevara och och tillgängliggöra det gemensamma kulturarvet. De vill också att museer satsar på digitalisering, alltså att konvertera samlingar och information från analog till digital form.

Trots att Parisa Liljestrand vid flera tillfällen visat ointresse för den svenska filmindustrin, bland annat genom att kalla Ruben Östlund för författare och lämna Göteborgsfilmfestival direkt efter sitt utbuade invigningstal, satsar regeringen 2,3 miljoner på filmstödet.

Anslaget ska användas för statsbidrag till utveckling, produktion, visning och spridning av film, samt till ”filmkulturell verksamhet”. Syftet är att stärka sysselsättningen hos arbetslösa och nyutexaminerade. 

Utöver det menar regeringen att satsningen på filmstöd är en del av att ”förbättra förutsättningarna för att långsiktigt bevara och tillgängliggöra det gemensamma kulturarvet.”

Teaterchef: ”Tyder på någon slags förståelse för att kulturen inte kan leva på luft”

Egentligen är det svårt att prata om olika budgetars storlekar eftersom de ofta går in i varandra, säger Freja Hallberg, teaterchef på Konträr i Stockholm, angående vårens kulturbudget. Hon tycker det är bra att regeringen satsar på filmen, samtidigt som hon undrar hur mycket finansiellt stöd filmen egentligen skulle behöva.

– Jag vet att svensk film har ett av de lägsta offentliga stöden i Europa, men 2,3 miljoner säger så lite om man inte sätter det i relation till vad som behövs. Behövs det 150 miljoner så är det ju ett litet plåster på ett stort sår.

Freja Hallberg ser satsningarna, även om de är blygsamma, som ett tecken på  att regeringen ändå har någon slags förståelse för att kulturen inte kan leva på luft och engagemang.

– Det tyder på att de fattar att kulturen faktiskt kostar – precis som alla andra verksamheter. 

Hon säger också att hon tror den här förståelsen kommer bli större till höstens budgetarbete. 

– Med bara ett år till valet så kommer det nog gå upp för regeringen att kulturen är en viktig valfråga och att medborgarna märker när deras lokala kulturverksamheter stänger ner eller blir sämre.