Idén väcktes på en kurs där spelutvecklaren Jonas Karlén deltog. Spelet ”När då då”, som bygger på att man placerar in historiska händelser på en tidsaxel, lyftes fram som ett bra exempel på hur spel också kan fungera som ett pedagogiskt läromedel. Kursledaren efterfrågade fler exempel på hur den modellen av spel kunde användas.

– Jonas, som hade hört mig tjata om vikten av en förändrad och mer klimatvänlig livsstil, kom då på att man kan göra det kring klimatsmarta val, säger David Andersson.

Jämför utsläpp i vardagen

De två vännerna började spåna kring idén och kopplade sedan in David Anderssons kollegor, Erik Sterner och Stefan Wirsenius, som forskar kring klimatpedagogik respektive matens klimatpåverkan, på Chalmers.

– Uträkningarna i spelet bygger på hur mycket koldioxidutsläpp som genereras genom de olika val vi gör i vår vardag, säger David Andersson.

Tidsaxeln i ”När då då” har bytts ut mot en axel som visar på mängden klimatpåverkande utsläpp. Speldeltagarna drar kort som rör livsstilsrelaterade vardagsval som mat, konsumtion och transporter. Det gäller sedan att avgöra vad som ger det största ­utsläppet, är det att pendla i en dieselbil eller att äta gröt varje dag? Eller vad är värst, en flygresa till New York jämfört med en biff om dagen?

– Vi har med en del oväntat stora miljöbovar som faktiskt förvånade oss själva när vi räknade ut dem. Energianvändningen ökar extremt mycket om man inte använder duschmunstycken som är snålspolande. Köksrenoveringar är ett annat exempel, där klimatpåverkan nog är större än vad många tror, säger David Andersson.

Tonåringar viktig målgrupp

Under utvecklingen av spelet har forskarna testat det tillsammans med elever från högstadiet och gymnasiet, som är grupper de gärna vill nå ut till.

– Jag har spelat med omkring tusen elever och de älskar det. En kille sa ”jag vet att ni försöker lära mig saker nu men spelet är ändå kul”. Tonåringar är också en intressant målgrupp eftersom de är gamla nog att förstå, samtidigt som de inte har hunnit fastna i så många klimatosmarta vanor. För dem är det viktigt att göra rätt. De kan sedan i sin tur påverka både föräldrar och farföräldrar om de har tillgång till fakta kring hur det egentligen ser ut, säger David Andersson.

David Andersson menar att vad politikerna gör är att de tillsätter mer pengar till forskningen – men forskningen är i stort sett redan gjord.

– Vi vet vad som behöver göras. Vi vet också att vi står inför en omställning som är så stor att vi inte riktigt kan överblicka den. Men en stor fråga är hur kunskapen som finns ska nå ut till allmänheten, för att åstadkomma den nödvändiga förändringen.

”Många aha-upplevelser”

Att använda just ett sällskapsspel är, tycker han, ett bra sätt att starta mentala processer.

– Vi har tjuvlyssnat på vilka diskussioner som uppstår när folk testar spelet. Det bli många aha-upplevelser när något är större eller mindre än de först trott. Det verkar också som att många hittar saker de kan göra för att minska sina utsläpp som inte upplevs som uppoffringar. Ofta landar diskussionen i frågor om vad som känns värt att göra trots att det orsakar utsläpp, och vad som bara känns slösigt.