Trevlig, rätt medryckande, och visst är det mysigt med bryggor med resolut inhamrade pianoackord innan refrängen exploderar och händerna åker i luften, men antagligen lite för mycket dussindisco för att den ska nå pallplats. (AD)
Betyg 5
Är det här lite orättvist? Aili har redan miljontals streams och en karriär som torde peka spikrakt uppåt. En solklar vinnare på många sätt. Sapmi house är nog min nya favoritgenre. (MAA)
Betyg 4
Dansgolvsvibb, house-piano och fet uppbyggnad före en ”four to the floor”-refräng i klass med Mello, men med jojk. Får i och med det ihop det bästa av två världar – den kommersiella musikens och den samiska traditionens. Funkar för mig. (SL)
Marét Áile – ”RÁHKIS HOAVDA”
Betyg 4
Närmare elementen går det inte att komma. Pianoklinket låter som regndroppar. Beatet som löv som virvlar i luften. Rösten som en ljummen sydvind. Och hela låten som en behagligt varm kopp te som flyter runt i nollgravitation. Magnetisk. (AD)
Betyg 4
Mitt gamla förhärdade indiepop-hjärta rörs till tårar av blott 18-åriga Marets stämma. Det här luftiga arrangemanget kan bli årets Loreen. (MAA)
Betyg 4
Startfältets stillsammaste bidrag, åtminstone i sång-klassen. Det vokala levereras säkert av Máret Áile och det sparsmakade men ändå rytmiska arrangemanget är väl utfört. Det andas rymd. Flott! (SL)
Linus Johnsen – ”CEVZOSAT HILAT”
Betyg 2
Kvällens bästa försök att legera samisk jojktradition med kvasimodern musikalisk puls. Snyggast är Linus Johnsens falsett, dammigast de kritvita 80-talsfunkriffen. Visst växer den, men inte tillräckligt snabbt för att gå hela vägen. (AD)
Betyg 5
Det är ett ungt startfält! Linus Johnsen är bara 19 och ställer upp med en vagt bekant melodi med en nonchalant snygg refräng. Det andas norsk pops storhetstid och han glömmer inte jojken. Här finns helt klart en skicklig popsmed i vardande. (MAA)
Betyg 3
Suggestiv vers med en klubbig basgång. Tyvärr är refrängen mindre utmärkande. Artisten Linus Johnsen är upphovsman till detta och ett till av de tolv bidragen – kanske gör det honom till Sápmis Thomas G:son? Fint med jojken på slutet, även om den gärna hade fått flätas ihop mer med resten av låten. (SL)
Mihka och Andreas – ”ÁLE GUOĐE MU”
Betyg 1
Det finns smör även i Sápmi. Av Ále guođe mu att döma i stora lass dessutom. Låt gå för den här gången, men om de gör om det åker den niosvansade katten fram. Alla som inte höjer sin mobillampa i luften är för gruvbrytning i Kallak! (AD)
Betyg 3
Jag är inget fan av ballader men Mihka och Andreas lyckas ändå göra det en schlagerballad ska göra. Bygga upp till det där crescendot då man måste gråta. Men kanske blir det inte pallplats. (MAA)
Betyg 1
Trenden med softa ballader och sköra killar får här ännu ett exempel. Men där till exempel Victor Leksell har hela paketet blir det här ganska statiskt och blodfattigt. Jag saknar tryck i sången och mer variation i låtsnickrandet. (SL)
Yungmiqu och Jezebro – ”COKKA GÁVTTI!”
Betyg 3
Sápmi goes rumänsk gårdsfest i Paris 20:e arrondissement. Vid en första lyssning på gränsen till vämjelig, men när polletten till slut trillar ned är det lika bra att ge upp, höja glaset i luften, dyka in i den kringflygande konfettin och motvilligt skråla med i brölet. (AD)
Betyg 4
Rap uppblandad med någon sorts surfdoftande latin-rock är onekligen en vågad kombo. Men vågade kombos brukar belönas i mellosammanhang. Sapmis Samir & Viktor lyckas få ner lite jojk i grytan också. Tummen upp. (MAA)
Betyg 3
Kvällens partybidrag, komplett med midi-doftande saxofonslinga och allt. Det finns en viss charm i det paketet, men den dras tyvärr ned betänkligt av valet att rappa istället för att sjunga verserna. Ändå finns ett visst driv, som räddar betyget. (SL)
Elin Oskal – ”LUSA”
Betyg 3
Omdöme: Snygg, välproddad och som gjord för att försiktigt stampa takten till med skospetsen. Landar ändå någonstans mellan godkänd reklambyråhouse och den där låten på dansgolvet som får en att tänka ”okej, lite till då, men efter den här går jag till baren”. (AD)
Betyg 3
Äntligen blir det dans! Beatsen kunde kanske ha skruvats ännu hårdare om du frågar mig, men man får ta det som bjuds. Elin Oskal har samarbetat med Jon Henrik Fjällgren och levererar snyggt. Kvällens röst? (MAA)
Betyg 5
Produktionsmässigt det cleanaste kortet ikväll. Den klubbiga inramningen och den sköra rösten gifter sig fint – men det hade varit spännande med ett parti där Elin Oskal fick sjunga ut istället för att förhålla sig så här sval. Refrängen är aningen enformig, men funkar ändå både på dansgolvet och under en nattlig roadtrip. (SL)
Jojk
Anders Isak Oskal – ”SÁRÁ MÁIJJÁ”
Betyg 3
Anders Isak jojkar sin guddotter som en klok uggla som sveper en värmande filt runt sin nyfödda skyddsling. Skört och nästan lite Philemon-Arthur-and-the-Dungskt krautigt. (AD)
Betyg 4
Vissa sångare har det där groovet som kan få en sten att dansa. Anders Isak Oskal har det. Han kanske inte är någon ungdom, men Anders Isak spottar sina rhymes som en ung Eminem. (MAA)
Betyg 3
Anders Isak Oskal har fältets mest fårade röst, men den känns trygg och vacker i den här ganska traditionella biten. Han är från Guovdageaidnu/Kautokeino, en hemmaplansfördel som tyvärr bleknar eftersom han delar den med de andra två männen i jojk-startfältet. (SL)
Heli Aikio – ”PIEGÂKAND”
Betyg 4
Omdöme: Som ett väsen som kommer smygande med morgondimman. Som en mjuk omfamning som stänger ute omvärldens brus. Som att lyftas högt över världen och blicka ut över orörd natur i slow motion. Kvällens vackraste jojk. (AD)
Betyg 3
Heli Aiko ställer upp med något betydligt mer melodiskt. Mindre sväng och mera harmonier. Vackert som en vårdag men jag gillar nog det lite mer studsiga. (MAA)
Betyg 4
Heli Aiko har ett stort lugn och självförtroende i sångstilen, som gör det här bidraget väldigt behagligt att lyssna till. Melodin är enkel men tidlös – och skulle kunna förekomma i såväl irländsk folkmusik som gregoriansk sång. Vackert! (SL)
Ingor Nila – ”JOHAN NILS BEDAR”
Betyg 2
För ett otränat öra är det lite oklart vart Ingor Nilas jojk är på väg. Både all over the place och stampar på stället på samma gång. Men tyvärr lite för mycket av det senare. (AD)
Betyg 3
En bluesman som bjuder på en något mer ruffig jojk. Men helt klart finns det själ i den. (MAA)
Betyg 2
Renskötaren Ingor Nila slänger sig ut och upp, med en melodi som spänner över både tenor- och basregistret. Men trots det breda omfånget blir det lite för repetitivt och statiskt för min smak. (SL)
Sara Hermansson – ”GOEKSEGE”
Betyg 4
Fyra år efter vinsten i sångkategorin 2019 utmanar Saara Hermansson med en jojk fjäderlätt som en vårbäck. Mer piggt och gulligt än roots – inte vad som kännetecknat de senaste årens vinnare i kategorin. Men men, nån gång ska väl ungdomen ta över. Kanske i år? (AD)
Betyg 5
Inom jojken är gammal kanske äldst, men Saara Hermansson för verkligen in något nytt. Det här är ett sväng som känns nyskapande. Publikfriande? Kanske lite. Men är det melodifestival så är det. (MAA)
Betyg 4
”Go-go-go-goeksege” är en lek med rytm och ord som snabbt sätter sig på hjärnan. Läraren från Stornäs i Västerbotten har varit med förr – kan hennes rutin från sång-klassen vara till nytta även i jojktävlingen? (SL)
Nils Johan A Gaup – ”LISE MERETHE”
Betyg 2
Ingen kan anklaga Lise Merethe för att inte glatt och fryntligt vagga och svänga sig fram genom traditionen. Men nog är det väl lite väl mycket remix av förra årets jojk från Áilloš över den? (AD)
Betyg 3
Nils Johan Gaup har ett flow som andra saknar. ”Lise Merete” är en rullande sten på färd nedför liden. Faller man för hans stämma så har man en favorit. (MAA)
Betyg 3
I jojk-klassen känns det som om de manliga tävlandena kör ett mer traditionellt race, medan de kvinnliga vågar bana egen väg lite mer. Nils Johan A Gaup är tyvärr inget undantag, men det svänger ändå om hans muntra bit. (SL)
Astrid Tuorda – ”UNNAVIELLJA”
Betyg 3
Det är helt klart kvinnorna man ska spetsa öronen till i år. I alla fall om det är drömska, esoteriska jojkar man vill ha. Man behöver inte vara synestet för att Unnavielljas oscillerande melodi ska bli till bilder av en fjärran horisont med guppande fjälltoppar. (AD)
Betyg 4
Här händer det grejer! Astrid Tuordas nyjojk är oemotståndlig redan vid första lyssningen. Här finns dramaturgi och tonträff. Men är det för mycket pop för att vinna publikens hjärtan? Borde hon använda jojkens hela verktygslåda? Det återstår att se. (MAA)
Betyg 5
Starten är helt fängslande. Låten är melodisk och rätt fri i tempo, med drillar och en ”läckig” röst som man bara vill ha mer av. Jokkmokksfödda Astrid Tuorda har studerat musik med särskild inriktning på jojk. Och här lyckas hon hitta balansen mellan tradition och att våga göra något eget. (SL)
