– Jag kunde inte hitta en enda med några som såg ut som henne, säger Serlina Boyd till BBC i ett nyhetsinslag.
Därför bestämde hon och Faith sig för att grunda ett eget magasin som representerar svarta flickor. Resultatet blev Cocoa Girl Magazine som hittills sålts i över 11 000 exemplar sedan den första publiceringen i juni.
– Jag ville att unga flickor ska veta hur de ska ta hand om sitt hår. Stora butiker säljer inte direkt produkter för dem, men de kan tillverka produkterna på egen hand hemma, säger Serlina Boyd till BBC.
Hon berättar att Faith hade komplex över sitt utseende. Men genom arbetet med magasinet har Faith lärt sig att älska sitt hår, sin hudton och allt med sig själv. Det, menar Serlina, är det mest fantastiska som hänt.
Men hur ser det ut i de svenska tidningshyllorna? Dagens ETC har frågat hur det ser ut med representationen i Veckorevyns och Julias medier – både i innehållet, ämnena, bland intervjupersonerna och skönhetsartiklarna.
Veckorevyn: Vi vill bli bättre
Veckorevyn gavs tidigare ut som ett magasin under Bonnier men är i dag en webbtidning som ägs av chefredaktören Irena Pozars mediebolag. Målgruppen är unga vuxna kvinnor. Irena Pozar berättar att de tänker mycket på bildsättningen.
– Skriver vi om concealers till exempel, bildsätter vi även med en mörk concealer. Det ska synas att det är för fler än vita, säger hon.
Precis som sina engagerade läsare, är de medvetna om representationen. I skönhetsartiklarna brukar det finnas något för olika hud- och hårtyper, eftersom alla läsare inte har rakt hår och vit hy. Produkter för afrohår och lockigt hår tas med när de skriver om hårvård.
Men Irena Pozar tycker att Veckorevyn kan bli bättre på att exempelvis skriva specifika artiklar för afrohår. Artiklar om silverschampo och blonda slingor, som kanske främst vänder sig till en vit publik, finns.
Intervjuer utgör inte en så stor del av Veckorevyns journalistik, men när det görs är mångfaldstänket med.
– Vi lyckas inte alltid med det, men vi tänker alltid på det. Vi är inte nöjda men bättre än andra skulle jag säga, säger Irena Pozar.
Veckorevyn gjorde en artikel på vad som hänt i USA när Black lives matter-rörelsen, BLM, började få stor uppmärksamhet världen över tidigt i somras.
– Vi la upp en bild på Instagram om diskriminering mot afrosvenskar som blev viral, berättar Irena Pozar.
Hon planerar på att fortsätta bevakningen av rasism och lyfta frågorna även när de inte är högaktuella i den offentliga debatten. Just nu förs ingen statistik över exempelvis hudfärg, etnicitet och bakgrund.
– Det är något jag funderat på att göra, som man gör med män och kvinnor på vissa tidningar, säger Irena Pozar.
Gjorde bok med mångfald
Egmontägda Julia vänder sig till en yngre målgrupp, tjejer från nio till fjorton år, och skriver om allmänna ämnen som skola, relationer och kändisar som är populära hos målgruppen. Madeleine Gripsten, projektledare, berättar att representation är något de har i åtanke.
– Olika etniciteter få absolut ta plats i Julia. Vi gör ingen skillnad i vårt urval av innehåll mellan vare sig etniciteter, kön eller sexuell läggning, säger hon.
Hon berättar att Julia har ett starkt fokus på de största och hetaste kändisarna i målgruppen, vilket avspeglas i innehållet. Beyonce, Rihanna, Zendaya, Jason Derulo, Lana Condor och k-popgruppen BTS är exempel på kändisar med utomeuropeiskt bakgrund som synts i tidningen på sistone.
Men Madeleine Gripsten menar att de brukar ta upp aktuella och angelägna frågor.
– Just rasism är ett jätteviktigt ämne som i högsta grad är relevant för oss och våra läsare. Vi har inte gjort något specialnummer eller större kampanj på det under den senaste tiden, men det är inte omöjligt att det är något som vi tar upp framöver, säger hon.
I och med att magasinet riktar sig till en så ung målgrupp har man valt att skriva allt mindre om skönhet och i stället fokusera på innehåll som stärker tjejernas självkänsla.
Redaktionen har arbetat fram boken ”Word” med personporträtt på framgångsrika svenska kvinnor. Madeleine Gripsten lyfter Andra ”Börshajen” Farhad, Aino Jawo och Caroline Hjelt från Icona pop, Sarah Sjöström och Kajsa Lundborg som exempel på intervjupersoner i boken. Två av de nämnda har utomeuropeisk bakgrund.
Julia för inte heller någon statistik kring representationen i magasinet.
