Och tack vare succén i sociala medier är det nu miljontals människor världen över som har en bild av vad en teckenspråksartist gör för något. Det går till exempel inte att översätta sånger till teckenspråk genom att återge ord för ord. En teckenspråksartist förmedlar inte bara innehållet i ett tävlingsbidrag utan även musiken och själva känslan i låten.
– Vi tar ut svängarna mycket mer än vid vanlig teckenspråkstolkning. Det är en konstform, säger Helena Wästborn som ansvarar för teckenspråksgestaltningen av Melodifestivalen.
Började i ett duschrum
Att döva och personer med hörselnedsättning kan se bidragen i Melodifestivalen på sitt eget språk är förhållandevis nytt, det var först 2010 som bidragen tolkades för första gången, men sedan dess har det skett en hel del förändringar.
– Första året stod vi i ett duschrum i Globen och filmade, nu är vi i en riktig tv-studio. Vi har också blivit fler teckenspråksartister som arbetar under sändningen, säger Helena Wästborn.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
En nyhet för i år är att det främst är döva och personer med hörselnedsättning som kommer att tolka bidragen.
– Vi har gått mot en sådan utveckling i flera år. Och i år är jag som producent den enda fullt hörande i teamet, tillsammans med en så kallad ”feeder” som är som en sorts sufflör, säger Helena Wästborn.
Konsulterar låtskrivarna
Årets teckenspråksartister har alltså teckenspråk som sitt första språk, vilket gör att de kan förmedla budskapet på ett mer direkt sätt. Arbetsprocessen blir dock lite annorlunda jämfört med när hörande arbetar med tolkningen.
Förarbetet är viktigt. Hur musik och tempo ska skildras övas in i förväg, likaså var i låten olika textrader ska komma in. Och texter kan dessutom tolkas på olika vis, därför konsulteras ibland låtskrivarna för att teckenspråksartisterna ska kunna bjuda på rätt känslor.
– Vad betyder det egentligen att dansa som en mamma, som Jessica Andersson sjunger i sitt bidrag? Vad är det som låtskrivaren vill säga med det? Glädjen och styrkan i låten går ju inte att ta miste på, men vi måste ta reda på budskapet i varje textrad. På så vis brukar budskapet bli tydligare i våra gestaltningar än om man bara läser texten, säger Helena Wästborn.
Mellan 15 och 50
Det är en utmaning att visa skillnader mellan olika musikstilar. I Liamoos låt är det till exempel både sång och rap. Det måste markeras när bidraget ska tolkas. Och dansstilen shuffla, som Samir och Viktor sjunger om, kan man visa på olika sätt.
– Ja, ska vi göra själva dansen med händerna? Eller ska vi teckna att nu dansar vi? säger Helena Wästborn.
I år är det främst kvinnor som ska tolka bidragen, vilket innebär att det blir svårt att låta kvinnor tolka kvinnor och män tolka män.
– Vi har bara med en enda manlig artist i år, resten är kvinnor mellan 15 och 50 år. Men det kommer vi att axla bra, och det är kul att ha sådan åldersspridning tycker jag, säger Helena Wästborn.
