– Vi träffade människor som besökte food banks och inte hade råd med mat till sina familjer trots att de arbetade. Vi blev chockade, men det är egentligen en naturlig del av ekonomins utveckling sedan Thatcher under det tidiga 80-talet. Tryggheten på jobbet har långsamt holkats ur och osäkra prekära jobb har börjat ta över. Under de senaste tio åren har två tredje­delar av alla nya jobb i Storbritannien varit prekära, arbeten där arbetsgivaren inte har något som helst ansvar gentemot arbetstagaren.

Så här blir det när kapitalismen fungerar som det är tänkt, säger Loach.

– Kapitalismen är baserad på konkurrens mellan privata företag. Hur kan de då konkurrera med varandra? Genom kvaliteten på deras arbete och priset de tar ut – för att bli konkurrenskraftiga måste de alltså ta ut ett lägre pris. För att kunna göra det måste de sänka sina omkostnader, någonting de kan göra om de skär ned på sina skyldigheter mot de anställda. Tar de bort semesterlöner så får de färre omkostnader. Slipper de betala sjuklön så sparar de pengar. Om de anställer chaufförer som använder sina egna bilar och sin egen försäkring så slipper de omkostnader.

– För chaufförerna och många andra handlar det om en falsk idé om egenföretagande. Fiktionen de får höra är att de inte är arbetare, de är entreprenörer som levererar en tjänst. Om de sedan inte kan leverera den tjänsten en dag så bötfälls de för att då har de ju brutit sitt kontrakt. På det sättet överförs allt ansvar till arbetarna.

”Finns ett sammanhang”

Ricky, huvudpersonen i ”Sorry we missed you”, tar just ett sådant chaufförsjobb. Han köper en skåpbil för att kunna leverera paket – företaget han levererar för hyr även ut bilar men det är inte billigt. För att ha råd med skåpbilen måste familjen sälja sin bil, som Rickys fru Abbie har använt i sitt jobb i hemtjänsten. Hon måste i stället ta bussen mellan brukares hem för att kunna arbeta, ett vanligt problem för de som arbetar i hemtjänsten i Storbritannien.

– Hemtjänstarbetare har hand om några av de mest intima och personliga sakerna i människors liv. De hjälper upp en person ur sängen, tvättar dem, ger dem mat och mediciner. Och för det får de 20 minuter innan de på obetald tid måste ta sig till nästa person. På en timme kanske de alltså bara får sin minimilön för 20 minuter. Så behandlar vi de som tar hand om våra äldre släktingar – i och med att jag själv är en äldre släkting är jag mycket medveten om det.

I grunden är det viktigaste med ”Sorry we missed you” att det är en okej film, säger Ken Loach. Att karaktärerna är trovärdiga, att publiken kan känna igen sig i relationerna och hur de reagerar på varandra.

– Men sedan finns också ett socialt och ett ekonomiskt sammanhang. Det är många som arbetar så här, det är en berättelse som miljoner människor känner igen, men som ingen riktigt pratar om. Så förhoppningsvis kan den här filmen föra ihop dem, få dem att säga att ”vi borde inte behöva leva så här”.

– Jag tror även att många medelklassfamiljer kan känna igen sin situation i den här filmen. Särskilt arbetande mammor som kanske arbetar långa dagar och sedan fortsätter arbeta när de kommer hem eftersom telefonen aldrig slutar ringa.

”Karikatyr av Churchill”

Ken Loach fyllde 83 i somras, men åldern hörs inte alls i rösten. Han är både vänlig och tydlig, har nära till skratt men är även märkbart arg på utvecklingen i Storbritannien. Och debatten som har följt Brexitomröstningen har inte gjort saker bättre för den brittiska vänstern, säger han.

– För vänstern har det bara varit en distraktion, för allt vi har hört har varit ett gräl mellan två olika delar av högern. De flesta stora företagen vill stanna i EU eftersom de vill ha tillgång till marknaden. De kan utnyttja arbetare och är villiga att stå ut med de minimala skydden för arbetare och miljö som finns i EU. Den andra sidan tror att den kan utnyttja arbetare bättre utanför EU. De vill ha en Trumpmodell med ännu lägre skatter, inga miljöskyddsregler, låga löner och osäkert arbete. Samtidigt pratar ytterhögern om sin falska patriotism och att stå upp mot Europa och Boris Johnson är som en karikatyr av Churchill, han låtsas att han står på Dovers klippor och konfronterar Napoleon eller Hitler.

– Samtidigt finns så klart vänsterargument för att lämna EU, det är en fri marknadsstruktur och den är inte uppbyggd för arbetarna, liksom det finns argument för att stanna. Men de argumenten har vi inte fått höra.

Har Brexitdebatten tagit uppmärksamhet från politik som faktiskt hade kunnat hjälpa brittiska arbetare?

– Absolut. Vi har distraherats från den här sortens osäkra anställningar, från att 14 miljoner människor lever i fattigdom, från en bostadskris och en hälsotjänst som går på knäna. Det finns enorma problem som Labour helt har misslyckats med att få upp på agendan.

När du var i Stockholm 2016 sade du till Dagens ETC att din tro på alternativ till kapitalistiska samhällen är stark. Känner du fortfarande så?

– Det är definitivt möjligt. Det här är också en avgörande tid, inte bara på grund av allt det vi har pratat om, men också för att vår planet inte överlever om vi fortsätter så här. Vi vet att det inte kan fortsätta, att någonting måste förändras, frågan är bara åt vilket håll det kommer att förändras. Det är där kampen utkämpas.

Känner du hopp för framtiden?

– Jag vet inte, gör du det? Det beror väl på hur hårt vi kämpar? Striden pågår, allt hänger på huruvida vi beger oss ut på slagfältet och försöker. Om vi inte gör det så förlorar vi, allting hänger på oss.

Ken Loach om…

... vad han ser på bio:

”Jag går inte lika ofta som jag borde nuförtiden, när jag gör det är det främst för dokumentärer. De flesta biograferna visar mest bara amerikansk industrifilm, så urvalet är inte fantastiskt.”

... hur biourvalet borde se ut:

”En biograf borde vara lika bred som ett bibliotek. Om du gick in i ett bibliotek och bara såg Avengers eller superhjältar så skulle du inte tycka att det var ett särskilt bra bibliotek.”

... varför han ville göra en till film i Newcastle:

”Newcastle har en väldigt stark karaktär som har formats under en lång historia som definierats av kamp. Här fanns kolgruvor, som är borta nu, stålverk, som är borta nu, skeppsvarv, som är borta nu. Dessutom finns en lång tradition av facklig aktivitet och solidaritet.”