Kent Werne:
– Att förstå Illuminati är helt centralt för att förstå konspirationstänkandet som tradition. Den Teorin uppstår som ett svar på franska revolutionen, 1789 och framåt. Idag ser vi franska revolutionen som massans revolt mot kungadömet, korruptionen, kyrkan, ojämlikhet, ofrihet och så vidare. Men på den tiden var det inte lika tydligt vad det här handlade om, och de som tappade makt och privilegier – adel och präster – började spekulera i vad som låg bakom. Jesuitprästen Abbé Augustin Barruel flydde till London och skrev en bok som har blivit otroligt inflytelserik i konspirationsteoritraditionen, om vilka som låg bakom, i hans ögon.
– Det var alltså inte folket som hade rest sig och det var ingen legitim kamp mot orättvisor, det handlade om en ondskefull konspiration som hade förberetts i de hemliga sällskapen. De hade tagit på sig jakobinernas kläder, i princip, och genomfört revolutionen. Den vänster som formades var i hans ögon en konspiration och var därför illegitim. Det fanns i stället en master plan: Illuminati var en dold makt som var oerhört mäktig. Den vände sig sedan mot makten i olika delar av Europa, iklädd formen av olika rörelser.
Och vad hände sedan, efter franska revolutionen?
Werne:
– Myten fortlever på olika sätt in på 1800-talet. Till och med Klemens von Metternich, arkitekten bakom restaurationen, alltså reaktionen mot hela den här eran, trodde att Illuminati ruvade i skuggorna och skulle välta samhället över ända ännu en gång. Jakten på de här dolda revolutionärerna blev en repression som gick ut över liberaler och andra som ville reformera systemet. Det är intressant, för det triggade i sin tur radikalare rörelser, inte minst i Ryssland, som var högst verkliga och som pekar fram mot bolsjevismen. Där ser vi alltså ett samspel mellan högerns konspirationstänkande och vänsterns agerande utifrån det.
Vilken relevans har en förståelse för Illuminatikonspirationen idag?
Werne:
– Illuminati är fortfarande lika med den dolda makten enligt många, tillsammans med Bilderberggruppen eller rika, bankirer som Rothschild, eller George Soros. Om en konspirationsteoretiker pratar om den dolda makten så är det väldigt mycket Illuminati som man ser framför sig; en extremt hemlig organisation som styr i princip allt. Inte bara kapitalet och bankerna utan också medierna – och gräsrotsrörelser till vänster. Det är intressant att man får ihop allt detta.
En annan urberättelse i högerns beskrivning av vänstern handlar om ”judebolsjevismen” eller det judiska världsherraväldet. Vilken betydelse har den idag?
Håkan Blomqvist:
– En sak som har varit undanträngd under efterkrigstiden är att det nazistiska angreppet österut och Förintelsen skedde i namn av att bekämpa den judebolsjevikiska världskonspirationen. Att det skulle ha funnits en judisk världskonspiration är en föreställning som finns redan på 1800-talet. Antijudiskhet på kristen grund har funnits väldigt länge och även andra myter om judar som förgiftar brunnar, tappar kristna barn på blod till påsk och så vidare. Men på 1800-talet kom föreställningen att någon drar i trådarna, och då kommer det här med det judiska ansvaret för det att drivas av antijudiska krafter. De ser judarna som en ras, eller snarare som en anti-ras, och att det är den rasen som strävar efter rasherravälde gentemot de andra raserna.
– När Marx säger att all hittillsvarande historia är en historia av klasskamp, fanns det en annan version av detta – absurt nog en av Marx närmaste kamrater, Moses Hess, som menade att all hittillsvarande historia är historien om raskamp. Och den judiska rasen blir då starkt förknippad, av kritiker mot penningekonomin, till just penninngekonomin. Det hade ju sina historiska skäl, att judar fick ägna sig åt kreditgivning och så vidare.
Werne:
– Om Illuminati är det ena benet så är myten om judebolsjevismen och den judiska världskonspirationen det andra benet i konspirationstraditionen, och så sammanfaller de här i början på 1920-talet. Särskilt i en författare som heter Nesta Webster från Storbritannien. Hon skriver om världsrevolutionen och sammansvärjningen mot civilisationen där hon drar upp de gamla Illuminatimyterna och hävdar att det är judarna som är i centrum av detta Illuminati. Och sedan hittar hon det ryska dokumentet ”Sion vises protokoll” i Europa, som då har översatts till en rad europeiska språk och blir bränsle i antisemitismen och antikommunismen som sprids. Men ”Sion vises protokoll” är en förfalskning. Det finns inget autentiskt sådant dokument, det producerades av ryska antisemiter i början av 1900-talet för att driva fram pogromer mot judar. Syftet var att övertyga människor, makten i synnerhet, att judar är det stora hotet mot vårt etablerade samhälle, att judarna försöker ta över världen. Den här idén tar nazisterna i Tyskland över.
Vilken roll spelar konspirationsteorier som Illuminati och myten om judebolsjevismen för synen på vänstern idag –tappar konspirationsteorierna i kraft?
Werne:
– Nej, de gör inte det. När jag tittar på de konspirationsteorier som förekommer på nätet idag så lyfts alltid judiska bankirer fram. Det är ingen slump att George Soros som har judisk bakgrund alltid pekas ut som den onde och anklagas för att ligga bakom allt ifrån vänsterorganisationer i USA till den illasinnade pressen i Ungern. Alla konspirationsteoretiker är inte antisemiter eller tror på Illuminati, men de här två myterna, urkonspirationsteorierna, finns alltid som spår och har format hela konspirationstänket.
Blomqvist:
– Jag blev överraskad när jag studerade myten om judebolsjevismen och hur den reproduceras hela tiden. Man behöver inte gå till NMR för att hitta den. ”Sion vises protokoll”, den förfalskningen som Kent nämner, utkommer i nya och nya och nya upplagor på alla upptänkliga språk. Den är prototypen av en konspirationsteori. Vad den handlar om är det konservativa samhällets motstånd mot modernitet. Mot penningekonomin, mot demokrati, mot fackföreningar, mot klasskamp, mot socialism – förstås. Och mot liberalism, mot republikanism… Myterna göds av fragment av händelseförlopp och realiteter, som används som byggmaterial. Annars skulle de inte fungera. Ett exempel är judebolsjevismen. Boljsjevikpartiet hade ganska få judiska medlemmar men några av de ledande bolsjevikerna var judar. Under det ryska inbördeskriget framhåller tsaranhängarna föreställningen om att judarna bär skulden till social oro.
Påverkades den marxistiska rörelsens handlingsutrymme?
Blomqvist:
– Ja, naturligtvis! Vi måste komma ihåg att antisemitism i vid mening var oerhört spritt. Det var banalt, vardagligt tänkande i stora delar av Europa. Just att kunna stämpla arbetarrörelsen som judisk var ett vapen mot arbetarrörelsen. Det användes också mot svensk socialdemokrati när den växer fram.
Werne:
– När antisemitismen blir omöjlig i Europa efter Förintelsen frodas de här myterna framför allt i USA och de tar under 1950-talet formen av antikommunism. Vissa hävdar att det är rika bankirer i USA som ligger bakom kommunismen internationellt och sponsrar Sovjetunionen ända från början. Och så hävdar man på fullaste allvar att medborgarrörelsen och Martin Luther King och alla andra nya rörelser som reser sig och kräver rättvisa också är agenter för den kommunistiska konspirationen, som av vissa anses vara judisk i sin grund – och av andra anses vara Illuminatis verk.
Om vi rör oss över till nutiden. Ni nämner George Soros som en huvudperson i många konspirationsteorier idag, framlyft även av till exempel Ungerns regering. Vilken roll spelar den här typen av myter för framväxandet av högerpopulistiska rörelser?
Werne:
– En allt större roll. Konspirationsteorierna runt Soros är många, till exempel idén om att det i själva verket är han som har skapat flyktingvågen genom att orsaka kriget i Syrien och den flyktingström som följt på det – för att skapa kaos och splittra nationer för att själv kunna bilda en världsregering och ta över världen. Det finns andra idéer om att det var Obama som gjorde det eller de två tillsammans, genom att sponsra IS. När Ungerns premiärminister Viktor Orbán höll ett tal i våras på Ungerns befrielsedag, så uttrycker han oerhört antisemitiska tankefigurer i sitt tal. Han talade om hur George Soros förkroppsligar den internationella penningspekulationen som undergräver nationerna och hotar hela den kristna civilisationen. Han anses också sponsra och ligga bakom alla former av opposition mot Viktor Orbán, alla oppositionspartier, den fria pressen och diverse gräsrotsorganisationer. Den här myten har spridit sig in i Vita huset i USA och predikas även av Donald Trump. Det är alltså inte myter längst ut på högerkanten, det är kärnan i det republikanska partiet.
Ni har en viss ironisk distans när ni pratar om de här teorierna, samtidigt ser vi att Hitler ju rider på den här vågen och det får förödande konsekvenser. Ser ni en risk för att vi idag har underskattat kraften i detta. Bör vi vara rädda?
Blomqvist:
– Det vi bör vara rädda för är hela den här enorma högeroffensiven som äger rum och sveper över planeten idag. Där ingår den här typen av föreställningar som en slags yttersta förklaring, som en nästan fanatisk del av högeroffensiven.
Om vi vänder på steken, ser ni tendenser till konspirationsteorier och antisemitism även i vänstern? Finns beröringspunkter?
Werne:
– Absolut. Jag ska säga att den traditionen som jag beskriver, som startar i franska revolutionen, är en reaktionär tradition som bottnar i synen på samhället som konspiration. Men den fanns även utpräglad i vänstern på 1800-talet och antisemitismen fanns där när man angrep penningpolitiken och de mäktiga judarna. Men när Marx kom in i bilden styrdes de här analyserna bort, till förmån för klassanalys och synen på kapitalismen som ett system med inneboende motsättningar som kommer att leda oss framåt till en omvälvning, och så vidare. Klasskampen blev central i stället för att avslöja en ondskefull konspiration. Men, det är ändå så att konspirationsteorier har dykt upp i vänstersammanhang och satt sin prägel på dem. Intressant nog har det hänt runt mord på vänsterledare, om vi kan kalla Kennedy för en vänsterledare, och Palme. Det är i hög grad vänstern som drivit de konspirationsteorierna. Deras ideal har krossats, ledarna mördats och man söker en stor förklaring. Det finns även stråk i analyser av Trump där man tänker sig att han är smartare än vad jag personligen tror.
Det är svårt att göra motstånd mot faktaresistens eftersom konspirationsteoretiker alltid kan hävda att det som ser ut som fakta i själva verket är planterat av makten. Så hur för vi – och vinner – en intellektuell diskussion om detta?
Blomqvist:
– Det är som att lösa vår tids gordiska knut. Egentligen finns inget annat sätt än att hålla på att brottas med varandra om fakta, tolkningar och källkritik. Vi måste undersöka, så gott det går, även Palmemordet – utan att bli galen, helst. En liten mosaikbit, som är viktig för mig: På 1880-talet gavs det i Norrköping ut en tidning som hette Proletären som var helt personinriktad när det handlade om fienden: Juden si och juden så. Det var prästen si och allting handlade om person. Och så fick tidningen 1890 en ny chefredaktör, anarkisten Hinke Bergegren. Han styr över Proletären till att bli marxistisk. Konspirationstänkandet försvinner och i stället fokuserar han på klass, intressekamp och sociala processer. Maktförhållanden i samhället och demokrati. För mig är det åt det hållet man måste dra – även om man misstänker att polisen mördade Palme.
Werne:
– Konspirationsteorier kan få riktigt allvarliga konsekvenser. Många terrorister inspireras av dem, från bin Laden till Breivik och senast i USA när Robert Bowers sköt elva personer i en synagoga för att han hävdade att de var en del av den judiska världskonspirationen. Det här kan få fruktansvärda konsekvenser, och inte minst politiskt, om den här typen av tankegods kommer till makten. Vi såg hur det slutade i Tyskland, det var inte den enda orsaken till vad som hände – men det var motivet. För oss som inte snöar in på detta är ändå problemet att dessa konspirationsteorier styr bort människors tänkande från de verkliga orättvisorna i världen, maktmissbruket och klimatförändringarna – det vi behöver göra något åt. Vänstern borde kunna presentera en alternativ världsbild, som inte inbegriper de här tokigheterna utan reder ut vad som är problemen och vad de beror på – och hur de kan lösas. Det behövs en större vision, mer än en höjning på fem miljarder till kommunerna. Om den breda vänstern höjer blicken tror jag att det är möjligt att fånga in de människor som är rädda, oroliga och som annars dras till Trump och liknande figurer som egentligen aldrig kommer att vara folkets vita riddare, som de påstår.
Kent Werne om…
…vad en konspirationsteori egentligen är?
– En teori om en hemlig sammansvärjning som antas ligga bakom en händelse, fenomen eller rent av styra ett land – eller hela världen. Den här teorin läggs fram på ganska lös grund, man följer inte vetenskapliga metoder eller journalistiska kriterier för att verifiera sanningshalt, utan det finns en hög grad av spekulation i det hela. Synen på makthavare gör att de kan hållas ansvariga för att ha iscensatt till exempel 11:e september - en otrolig operation att både lyckas sänka tvillingtornen och lägga skulden på al-Qaida.
…var skiljelinjen går mellan konspirationsteori och systemkritik?
– Skillnaden är att en sund systemkritisk analys utgår ifrån att makthavare även gör misstag. Den utgår ifrån maktkritik och i systemanalysen ser man makten som en del av systemet. Man ser klassintressen som kämpar mot varandra snarare än en ondskefull dold makt som drar i alla trådar – även motståndets trådar.
… konspirationsteorier finns närvarande i Sverigedemokraterna?
– Ja. Kent Ekeroth, som visserligen är avpolletterad, är kanske det tydligaste exemplet. Han håller med Ungerns premiärminister Orbán i synen att finansmannen George Soros är det stora hotet mot den kristna civilisationen, tillsammans med EU och dess PK-elit.
Håkan Blomqvist om…
…skillnaden mellan konspiration och konspirationsteori?
– Fenomenet att saker beslutas i hemlighet, det sker ju hela tiden, från micro- till macronivå, i vårt samhälle. Oro för hemliga beslut som fattas utanför folkligt inflytande är berättigad. Skillnaden är när sådan rädsla växer till konspirationer om att det finns en ”master plan”, något som styr hela världen och att övriga människor förvandlas till deras marionetter.
…hur marxismen kan användas som verktyg?
– När jag i slutet av 60-talet blev marxist var konspiratoriska tankar något av det första man gjorde sig av med, därför att det är ett konventionellt och banalt sätt att tänka, att människor i komplotter styr världen. Marxism handlar ju om att försöka förstå samhället och samhälleliga konflikter.
…exempel på hur konspirationsteorier påverkat synen på vänstern i Sverige?
– Hantverkarupploppen 1848 i mars i Stockholm är ett spännande exempel. De gör uppror av flera skäl, några vill behålla skråsystemet för att det ger viss social trygghet, andra vill ha republik, och så vidare. Men myndigheterna scannar igenom Stockholm efter de som ”ligger bakom”. De kunde inte tänka sig att de här hantverksgesällerna själva hade hittat på det här. Det fiffiga är att hantverkarna svarar: ”Jo, så var det.” De klarar sig undan fruktansvärda straff genom att säga att de blev bjudna på sprit av några högt uppsatta personer, som de inte visste vilka det var. Här spelar klassföraktet en viktig roll, föreställningen om att de här människorna inte kan göra något själva utan någon som drar i trådarna.
