Med över 3 400 köpställen blomstrar bokhandlarna i Frankrike mitt i coronapandemin.
Nicole Maruani äger en kvartersbokhandel i sydöstra Paris. Hon är förvånad över hur bra affärerna går.
– Till min stora överraskning har vi nu många fler kunder än innan covid-19-krisen. Folk är i behov av sociala kontakter, vilket de kan få i en kvartersbokhandel. En stad utan bokhandlare är en död stad.
Guillaume Husson är sedan ett 20-tal år tillbaka en av cheferna på SLF (Syndicat de la librairie française), som är de franska bokhandlarnas fackförening. Han instämmer.
– Trots covid-19 mår såväl privata bokhandlare som butikskedjor hyfsat bra.
Det är till Guillaume Husson som landets bokhandlare ringer när frågor eller orättvisor uppstår. Det är han som representerar dem när kulturministeriets speciellt utsedda medlare kallar till möte med e-handelsplatserna och förlagsvärlden. Sedan 2014 har medlaren uppgiften att tillgodose bokhandlarnas, bokförlagens och e-handelsplatsernas önskemål.
Ett fast pris för böcker
Guillaume Husson är övertygad om att en bidragande orsak till att oberoende bokhandlare eller bokkedjor inte slås ut i konkurrensen av nätjättarna är det fasta bokpriset. I Frankrike installerades det av socialistregeringen 1981.
– I Storbritannien, där fri prissättning råder, är böcker dyrare än i Tyskland och Frankrike. Detta beror på att vi har ett fast bokpris fastställt i lag.
Det reglerade bokpriset har dessutom en annan funktion, menar han: det skyddar landets butiker mot när Amazon dundrar in på marknaden. Företaget får helt enkelt inte sänka sina priser hur mycket som helst.
Först accepterades inte det fasta bokpriset av landets fyra största e-handelsplatser. Men 2011 röstade såväl vänster- som högerpolitiker med klar majoritet igenom att regleringen även skulle gälla näthandeln.
Krävs starka lagar
Husson upplever Amazon som den mest hotfulla aktören och menar att företaget går mer skoningslöst fram i konkurrensen än andra nätbolag. Han anser att det inte går att tämja jätten med annat än med starka lagar.
– Vi har lyckats få igenom flera viktiga beslut, säger han och pekar på att det sedan 2014 finns en lag om att den franska bokrabatten på fem procent som ges vid köp i butikerna inte får ges via e-handelsplatserna.
Högertidningen Le Figaro har gett den namnet ”Anti-Amazon-lagen”.
Nätjättarna får inte heller erbjuda gratis porto för böcker.
– Kunden ska tjäna på att gå till sin bokhandel, förklarar Husson.
Fackchefen skakar på huvudet när han talar om Amazons skatterabatter, bristande säkerhetsåtgärder, låga löner och fackfientliga inställning.
Han har hört talas om hur den svenska regeringen öppnat armarna och hyllat Amazons etablering i Eskilstuna, trots all kritik mot företaget. Detta kan han absolut inte förstå.
– Amazon skapar sällan jobbtillfällen. Flera amerikanska rapporter bevisar det, säger han och nämner Olivia LaVecchia och Stacy Mitchells rapport ”Amazon’s stranglehold: How the company’s tightening grip on the economy is stifling competition, eroding jobs, and threatening communities’’ som exempel.
Rapporten har skickats till flera franska kulturpolitiker.
– Rusar politikerna bara efter lägsta priset, vilket tycks vara fallet i Sverige, kan hela den inhemska bokbranschen gå under på sikt, varnar han.
Kvävd litterär frihet
Guillaume Husson menar att om bokförläggarna pressas i botten med krav om skamligt låga ersättningar, går det inte att få fram nya svenska verk. För ingen kan ge ut böcker gratis. I ett sånt klimat tror han att Amazon skulle kunna få för sig att ta tag i bokproduktionen på egen hand.
– Det kan gå så långt att Amazon kommer be svenska författare att skriva böcker om ämnen som säljer bra hos nätjätten. Då kommer varken svenska bokförläggare eller bokhandlare att behövas mer.
Och vad skulle hända med ett land där författarnas frihet stoppas?
– Utplånas den svenska litteraturvärlden kan misstroende mot Nobelpriset i litteratur uppstå. Varken i Frankrike eller USA skulle någon då bry sig om världens viktigaste författarpris. Har era svenska politiker tänkt på det?
