Tematiken från berättelsen om Lila och Elena går igen i hennes tidigare verk. Även här finns det ambivalenta moderskapet, det fritt fallande psyket, våldet, camorran och dockorna.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Boken nystar i psykologiska gåtor

Elena Ferrantes första roman, ”Troubling love” (L’amore molesto), följer Delia vars mamma just har hittats drunknad. Det plötsliga dödsfallet väcker en mängd dramatiska barndomsminnen till liv som hon kämpar för att pussla samman. Hon kan inte gråta, men hon svettas, blöder och blir blöt i regnet, när hon ger sig ut på jakt i ett Neapel fullt av påträngande lukter och obscent språk. Delia söker svar om moderns död och om moderns andra, hemliga, liv med en annan man än Delias pappa, som Delia såg pusselbitar av under sin barndom. Boken nystar i psykologiska gåtor, vilka minnen kan man lita på?

Lämnad av sin man och hamnar i kris

I den andra romanen ”Days of abandonement” (I giorni dell’abbandono) blir 38-åriga tvåbarnsmamman Olga lämnad av sin man och hamnar i kris. I upplevelsen av att bli lämnad och övergiven jagas hon av minnet av en kvinna i det kvarter i Neapel där hon växte upp. En kvinna hon som barn fascinerades av, som lämnats av sin man och tappat förståndet. Olga börjar glömma saker, hon börjar glömma bort sina barn. Hon blir stående under en hundpromenad oförmögen att ta sig hem, tills hon plötsligt hör sin dotters skrik från balkongen. När dörren en dag går i baklås och hon blir inlåst i lägenheten tillsammans med sin döende hund och sina barn, varav sonen har hög feber – då rasar allt och den lilla dottern är plötsligt den enda som är vid sina sinnens fulla bruk. Det kan vara en av de mest skräckinjagande inifrånskildringarna av en psykos som någonsin skrivits.

Fascineras över att lämnade sin familj

Den tredje romanen ”The lost daughter” (La figlia oscura) följer en medelålders kvinna, Leda, på en ensam semester. Hon ska skriva och vila. Hennes nu vuxna döttrar har flyttat till sin far i Toronto och för första gången på länge är ingen beroende av henne. Det är kring att vara beroende och att bryta sig loss romanen cirkulerar. När barnen var små lämnade hon dem och mannen under tre års tid, i rädslan att falla in i den långa rad av arga kvinnor hon kom ifrån, sin mamma, sin mormor, sin mormorsmor.

En kvinna hon möter frågar om och fascineras över att hon lämnade sin familj. ”Jag älskade dem för mycket och det kändes som att min kärlek till dem skulle förhindra mig att bli mig själv”, svarar hon kvinnan. Hon beskriver att det kändes bra att lämna, hur hon upplösts i moderskapet, men åter fick konturer när hon lämnade det. Under sin semester betraktar hon varje dag en ung mamma med sin dotter på stranden. När dottern en dag kommer bort gör Leda något som leder till en allt annat än vilsam semester.

En snabbt snurrande spiral rakt nedåt

De tre romanerna förenas av sina pricksäkra iakttagelser om liv, barndom och föräldraskap, men är väldigt olika sinsemellan. Där ”Troubling love” är ett inferno av svårtydda barndomsminnen, är ”Days of abandonement” en snabbt snurrande spiral rakt nedåt, medan ”The lost daughter” är lågintensiv, betraktande och introspektiv.

På engelska finns också boken ”Fragments” (La frantumaglia), som består av intervjuer och brevväxlingar där Elena Ferrante går på djupet kring sitt skrivande och sin anonymitet. Rekommenderas för den som riktigt vill nörda ner sig i hennes teknik och tankar om allt ifrån redigeringsprocessen av texterna till filmatiseringar som gjorts av dem. Härnäst väntar också HBO:s filmatisering av ”Min fantastiska väninna”, som ska bli en åtta avsnitt lång serie och är tänkt som den första säsongen av fyra. Målet är att hela Neapelsviten ska filmatiseras i totalt 32 avsnitt. Beräknad premiär är under 2018.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.