För även om film i regel är bäst på bio för att citera den slitna klichén, finns risken att biopubliken sviker när möjligheterna att se både blockbusters och kvalitetsfilm på nätet blir allt fler, även om gudarna ska veta att mycket finns att önska i den frågan.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Men hur oförutsägbar framtidens filmdistribution än må vara, bjuder i alla fall filmåret 2017 på en hel del smått och gott att se fram mot. Redan i januari intar Robocop-fadern Paul Verhoeven vita duken med sin första film på fem år, den mörkt satiriska thrillern Elle där Isabelle Huppert spelar en kvinna som efter en våldtäkt väljer att hantera rättvisan på sitt eget sätt. Samma månad är det även dags för Whiplash-regissören Damien Chazelle att leverera årets ögonkonfekt i jazzmusikalen La la land, där Emma Stone och Ryan Gosling dansar loss i ett välscenograferat Los Angeles, samt för den sydkoreanske spänningsmästaren Park Chan-wooks nya film The handmaiden, en queer thriller baserad på Sarah Waters roman Ficktjuven.
Glömda historier och blottlagda orättvisor är temat för flera av årets filmer. I mars kommer en av årets mest omtalade svenska filmpremiärer, nämligen Amanda Kernells redan prisbelönade långfilmsdebut Sameblod, där den unga Elle Marja på 1930-talet rymmer från sin samiska internatskola för att söka bli "en riktig svensk". I januari månads The birth of a nation, där titeln är ett ironiskt återtagande av D.W Griffiths grovt rasistiska stumfilm med samma namn från 1915, porträtteras den predikande slaven Nat Turner, som 1831 ledde ett beväpnat uppror i Virginia, och i Dolda tillgångar berättas den hittills okända historien om de tre afroamerikanska Nasa-anställda kvinnor som låg bakom John Glenns uppskjutning i rymden. Dessutom gestaltas två modiga par som under fyrtio- samt sextiotalen kämpade mot rasförtryck och fördomar och för kärleken, Loving med premiär i februari och A united kingdom med premiär i mars.
Men det är inte enbart sociala orättvisor som präglar kommande filmår. I juni skrivs historia när den första filmen med en kvinnlig superhjälte på hela tolv år har premiär, nämligen DC Comics Wonder Woman där den israeliska skådespelerskan Gal Gadot iklär sig rollen som den mytiska amazonkrigaren, och för den som vill se mer av New Yorks legendariske spindelhjälte landar rebooten Spider-Man: Homecoming på biodukarna i juli. Dessutom bjuder Ridley Scott på den sjätte pusselbiten i Alien-sagan med maj månads premiär av Alien: Paradise lost, där Noomi Rapace och Michael Fassbender repriserar sina roller från föregående Prometheus i en förhoppningsvis mer substantiell uppföljare. Och så regisserar vår egen Daniel Espinosa rymdthrillern Life, där Jake Gyllenhaal och Rebecca Ferguson får närkontakt med trilskande utomjordingmateria.
Vad gäller svensk film finns här en rad lovande dokumentärer att bita i. I mars får vi se My name is Albert Ayler-regissören Kasper Collin återvända med dokumentären I called him Morgan, en film om jazztrumpetaren Lee Morgan och hans liv där enbart klipparbetet tagit tre år, och som redan rosats flitigt på festivaler världen över. Samma månad tar Palme-regissören Maud Nycander sig an svensk films egensinniga hedersguru Harry Schein i Citizen Schein, och under våren kommer också Tin-Tin Anderzons och Fredrik Egerstrands hyllning till den förstnämndas mor, nämligen Den skalliga primadonnan som porträtterar den bortgångna skådespelerskan Kim Anderzon. Dessutom återgestaltas ett säreget sexbaserat sjuttiotalsexperiment på en flotte över Atlanten i The Acali experiment, regisserad av Marcus Lindéen och producerad av Erik Gandini.
Flådiga biopics blir det också när tennislegenden Björn Borg samt popsångaren Ted Gärdestad porträtteras i varsin på förhand lovande film. Tristare är det att kommande filmår innehåller desto färre porträtt av svenska kvinnor, efter några år proppade med filmer om namn som Monica Zetterlund, Astrid Lindgren, Ingrid Bergman och Katarina Taikon. Visst måste det finnas långt fler icke-män att utforska och lyfta fram – nu väntar vi bara på filmerna om RFSU-grundaren Elise Otto Jensen, Karin Boye eller varför inte om 1700-talsspelmannen Maria Johansdotter som fängslades för att ha bedrivit sitt kall utklädd till man?
Men den som väntar på något gott väntar inte alltid för länge. Efter 2013 års geniala Hotell kommer så Lisa Langseth i höst med sin nästa film Euforia, där två systrar spelade av Alicia Vikander och Eva Green reser genom Europa mot okänt mål.
Om allt går som planerat får vi under året också se Äta sova dö-regissören Gabriela Pichler nya film Invasion med manus av Gabriela Pichler själv samt Jonas Hassen Khemiri, och förhoppningsvis även Ruben Östlunds humoristiska konstvärldsstudie The square med bland andra Mad men-skådespelaren Elisabeth Moss. Låt oss nu hålla tummarna för att den nya statliga filmpolitiken, som nu ersätter det femtioåriga skrotade filmavtalet, trots alla farhågor ändå kommer bädda för ännu fler talangfulla svenska regissörer med viktiga berättelser.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
