Vad som gör att en rätt kvalificerar som bowl utöver själva uppläggningen är oklart. ”Bowls” rymmer recept på såväl biff och kyckling som smoothies och glass.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Ordet skål är etymologiskt besläktat med skal. Skålen kan vara ett kärl för egentligen vad som helst. På bordet har skålar varit vanligare som serveringskärl än som tallrikar. Man ställer fram en skål med sallad, en skål med bål, och delar på det som ryms. En skål för många.
En annan skål är den som hör till fest. Där förenas man i en skål innan var och en tömmer sitt glas.
Individualiserat kärl
2010-talets bowl fungerar inte så. Den är individuell. En skål per person. Den rätt som är starkast förknippad med konceptet är poké bowl, ursprungligen en hawaiiansk resträtt.
Fiskare marinerade det som blev över från dagens fångst och la bitarna på en bädd av ris. Till det lade de till grönsaker, såser eller annat.
Liknande rätter finns i många länder med risbaserad kosthållning, som japansk lax don och koreansk bibimbap. Den version av poké som under 2016 blev ett fenomen i Sverige var den hälsoorienterade variant som utvecklats i Kalifornien.
En fisk-poké består av ungefär samma grundingredienser som friterad spätta med ris och remouladsås, men är delvis rå och har en betydligt fräschare air.
En annan vanlig typ av skålrätt är acai och smoothie bowls, där skålen inte ersätter en platt tallrik utan ett glas. I stället för att sörpla i sig den mixade fruktmassan äter man den med sked. Så får man ”ökad mättnadskänsla och ökat näringsinnehåll”, enligt kostprofilen Ola Lauritzson som har skrivit en kokbok i genren.
En av få saker en munk äger
Skålen är ett centralt kärl för mänskligheten och som sådant har det givetvis även innan den senaste hälsotrendvågen tillmätts stark symbolisk och religiös betydelse.
Buddhistiska munkar och nunnor äger få, i vissa fall inga, saker. Men en tillhörighet de ofta har är en skål, där andra troende kan lägga gåvor i form av mat.
Även i dietsammanhang finns viss historik. 1974 gav Don Gerrard ut ”One Bowl – a simple concept for controlling body weight”. Boken säljer fortfarande.
Konceptet är till synes enkelt. Den som följer dieten väljer en rundbottnad skål som rymmer 3,5 deciliter. I denna lägger man sin måltid, även om det råkar vara en smörgås, och söker sedan upp en enskild plats för att i enrum kontemplera varje tugga.
Men att skåla på egen hand har sina svårigheter. Bloggaren Dawn Gorman skriver att hennes försök att följa One Bowl stötte på patrull när dottern kom in i sovrummet mitt i middagen. ”Mamma, varför sitter du på sängen och äter?”, frågade hon. Förklaringen förslog inte. ”Det är bara konstigt!”
Modellen framför andra
– Det är onekligen konstigt, instämmer Dawn Gordon. Metoden går dessutom stick i stäv med hennes personlighet. ”Jag älskar att äta tillsammans med vänner och att ha stora middagar med familj och vänner.”
Men säg det som får vara bra som det är.
Don Gerrard lutar sig både mot Buddha, som åt ur en och samma skål, i tysthet, och mot den kristna danska filosofen Søren Kierkegaards resonemang om att ”hjärtats renhet är att vilja ett”.
Men Buddha gjorde ju en del annat än att äta ur en skål i tysthet. Och det är osannolikt att Kierkegaard, en man vars dagar bestod i att inventera själens gråaste hörn bara för att komma fram till att lidandet hör till, skulle låta sig övertygas om att en skål skulle vara lösningen på någonting över huvud taget.
Men i år är skålen tallriksmodellen framför andra – fylld med lite vad som helst, bara det känns hälsosamt och personligt.
Vad: ”Bowl”, eller skål på svenska, är ett koncept som går ut på att hela måltiden ryms i en skål. Ja, det är verkligen så enkelt.
Varför är det en grej: Ompaketering är en grundsats i marknadsföringssamhället. Skålen svarar mot flera samtida sug, som allmän trendmedvetenhet, hälsosam och individuellt anpassad kost (”Jag är inte vegetarian men jag utesluter rött kött, vitt mjöl, raffinerat socker och palmolja”).
Bakgrund: Lika gammal som människans förmåga att tillverka/använda sig av kärl. Den yngre stenåldern, som inleddes för cirka 12 000 år sedan, förknippas med tillverkning av keramik i form av bland annat skålar.
Framtid: Skålen kommer att bestå. Bowlen peakade troligtvis sommaren 2017, när Expressen gav ut en kokbok med recept på smoothie-skålar.
Enkät
Vad gillar du bäst att äta eller dricka ur en skål?
Vicky Karhan
22 år, student, Wien
Musli. För att det är enkelt.
Feven Gerevlesk
16 år, student, Stockholm
Nudlar. För att det är gott och enklast så. När jag kommer hem från skolan och inte orkar laga riktig mat brukar jag bara göra snabbnudlar.
Alexiz Karlsson
17 år, student, Stockholm
Glass. Det känns som att glass är bra val av mat i en skål och det är funktionellt med en sked.
Martin Eguez
36 år, kock, Stockholm
Japansk mat. Det är nyttig och fräsch mat, men all mat passar i en skål.
Annika Collvin Engström
60 år, förskollärare, Hammarö
Soppa. Det passar i en skål.
