”Yage kan vara den ultimata fixen”. Så avslutar författaren och den notoriske heroinisten William Burroughs sin debutroman ”Junky” från 1953. Som en drogliberal Indiana Jones ägnade han efterföljande månader åt en mission: att finna den mytomspunna drogen yage, eller ayahuasca, i Amazonas djungel. Ett passande korståg för en evigt trippande beatnick som redogörs för i ”The Yage Letters” från 1963. Det kan var första gången som den sydamerikanska brygden fetischerades i väst, men knappast den sista.
60 år senare ligger jag i sängen och tittar på Lisa Langseths ”Kärlek & Anarki”. Tv-serien utspelar sig i den stockholmska förlagsvärlden och jag fastnar vid en scen där förläggaren Friedrich checkar in på ett ayahuasca-retreat för att checka ut och – som det heter – ”finna sig själv”.
Sofie har provat drycken flera gånger själv, men vill inte framkomma med efternamn.
– Ayahuasca hjälper människor att hela, förstå sig själva och leva ett rikare liv, säger hon.
Drycken ayahuasca är ett hopkok av lianen Banisteriopsis caapi och (oftast) löven från Psychotria viridis som har använts i över tusen år av medicinmän i Amazonas. Kanske är det brygdens transformativa egenskaper i kombination med den spirituella auran som gör att den lånar sig så väl till berättelser om våra moderna liv?
Såg sin döda kropp flyta
I ”En debutants dagbok” (2018) besöker författaren Wera von Essens alterego ayahuascakyrkan Santo Daime, i poddserien ”Punani_99” reser huvudkaraktären till Guatemala för att dricka ”de dödas ranka” och kräkas i en hink och härom månaden skrev ”Tripprapporter”-författaren Tone Schunesson en essä om sin egna ayahuascatripp under vilken hon såg sin döda kropp flyta längs en flod.
Sofie igen:
– Min första ceremoni var livsförändrande. Varje gång man dricker är olik alla andra, och alla människor har olika upplevelser. För mig är det lite som att leva i en film i ultrarapid, med tusen detaljer och med en narrator som vägleder mig.
Kan skapa trauma
De som söker sig till ayahuascan gör det ofta med förhoppningen att lösa en gordisk knut i det inre. Men innan du kan finna dig själv måste egot upplösas som en brustablett. Föreställ dig ett psykedeliskt Fågel Fenix-ögonblick där du måste brännas till aska innan du kan resa dig pånyttfödd ur de rykande spillrorna av ditt gamla jag.
När William Burroughs till slut fick tag i yage var han övertygad om att medicinmannen försökte mörda honom, då hans kropp reagerade så starkt mot brygden. Vilket är naturligt. En vanlig effekt av att dricka ayahuasca är våldsamma kräkningar och okontrollerade utbrott av diarré.
Utan rätt förutsättningar kan den förlösande upplevelsen snarare bli traumatiskt, menade Harvard-professorn Timothy Leary som 1964 kom fram till att två element är avgörande för utkomsten av en psykedelisk tripp: set och setting.
– Set innebär det tillstånd personen befinner sig vid intagandet av substansen, medan setting syftar till den miljö som substansen intas i. Mellan tummen och pekfingret skulle jag påstå att substansen står för 40 procent av upplevelsen medan resten bör tillskrivas ”set and setting”, säger Johan Eriksson som är legitimerad psykolog och vice ordförande för Nätverket för Psykedelisk Vetenskap.
Ryktas höja produktiviteten
De flesta som följer i Burroughs fotspår gör det för att upptäcka en kosmisk sanning, medan andra är intresserade av att bli bättre på att göra appar.
Jag ringer upp Jonatan Loxdal, journalist och programledare i podden ”Drogerna”, och frågar hur det kommer sig.
– Ayahuasca associeras ofta med tech-entreprenörer. En anledning är att tillvaron i Silicon Valley kan vara väldigt stressig och många letar efter nya sätt att koppla ifrån. En annan anledning är att ayahuasca har ett rykte om sig, som är delvis bekräftat, att det hjälper ens kreativa tänkande. Som ett slags produktivitetsdrog.
Jag kommer att tänka på en scen från tv-serien ”Silicon Valley”, där inkubatorn Erlich Bachman häller i sig hallucinogena preparat och bilar ut till öknen för att meditera och komma på ett kreativt namn på sin nya start-up. Men namnen som passerar i revy är bara olika varianter av tech-bit data solution systems.
– Det var inte så här ayahuasca var tänkt att användas. Den skulle föra samman människor med andevärlden – inte hjälpa företag att tjäna pengar, säger Jonatan Loxdal.
Sedan Burroughs vallfärd har den uråldriga ayahuascariten anpassats efter wellnesskommers, backpackers och silicon valley-entreprenörer. Shamaner lockas från byarna till städerna för att förse rika turister med transcendentala upplevelser, och i takt med att efterfrågan ökar blir lianerna allt svårare att få tag på.
Samtidigt är det inte första gången som ayahuascan har förändrats. Kyrkorna som blandar katolsk troslära och afrikansk animism med brygden är en postkolonial produkt. Kanske är det bara ännu ett prov på vad ayahuascan gör bäst. Födas på nytt.
