Det handlar om 150 verk, tagna från Moderna museets gedigna samling av ryskt avantgarde. Det är nyckelverk av en lång rad konstnärer, aktiva under tidigt 1900-tal.
– Verken har aldrig tidigare visats i den här regionen, varken i Danmark eller i södra Sverige, berättar curator Iris Müller-Westermann, som vanligtvis arbetar på Moderna museet i Stockholm.

Nu är hon i Malmö för att presentera utställningen hon skapat och hon nästan ursäktar sitt starka engagemang.
– Jag kan knappt sluta prata om de här konstnärerna, säger hon.

Ville skriva nyheter i ljus
Ryssland genomgick en enorm förändring under tidigt 1900-tal. Från att 90 procent av befolkningen arbetade inom jordbruket industrialiserades landet fort. Det var rysk revolution och Lenin kom till makten. Konsten fick en alldeles speciell funktion.
– Det fanns en stor entusiasm. De ville skapa en ny konst för en ny värld. Visionerna var stora och konst skulle inte längre bara vara målningar på duk, berättar Iris Müller-Westermann.

Utställningen i Malmö innehåller bland annat en modell av konstnären och arkitekten Vladimir Tatlin. Det är en sex meter hög modell av ett torn, tänkt att bli 400 meter, det vill säga högre än Eiffeltornet.
– Tornet skulle bli centrum för kommunismen och supermodernt. Med rulltrappor och med ett kommunikationscentrum längst upp där dagens nyheter skulle skrivas i ljus mot natthimlen.

Tornet blev aldrig byggt, men är enligt Müller-Wettermann, ett tydligt exempel på de gränslösa visioner som var typiska för det ryska avantgardet.

Lät rekonstruera tornet
Under Stalins tid vid makten förändrades förutsättningarna för konsten. Allt förutom socialsitsisk realism ansågs vara borgerligt och förbjöds. Många av de framstående konstnärerna föll i glömska och enligt Iris Müller-Westermann kan Moderna museet delvis ta åt sig äran för att de återupptäckts. Konstnärerna har fått återupprättelse i Ryssland tack vare intresset från väst. Modernas chef under 60-talet, Pontus Hultén, var en av dem som inte lät sig stoppas av Sovjetunionen. Hultén fascinerades av Tatlin och hans torn, men nekades tillgång till modellen när han ville ställa ut den i Stockholm år 1968.
– Då lät han rekonstruera tornet utifrån de enda två fotografier man hade, berättar Iris Müller-Westermann.

Svensk pionjär bland det ryska
Utställningen som fått namnet Ryskt avantgarde – visioner om en framtid, innehåller även verk av konstnärer som inte ville förknippas med politiken. De ville inte brukas eller missbrukas av Lenin och hans revolution.

Konstnärer såsom Kandinsky och Malevch tyckte att konsten skulle få vara en egen sfär och drog istället åt det andliga. Genom dessa har en svensk konstnärinna letat sig in i utställningen om rysk avantgarde. Pionjären Hilma af Klint.
– Hilma af Klint umgicks inte i samma kretsar som de, men hennes abstrakta målningar har samma bildspråk och samma intresse för andlighet. Hon ville också visa på något större än de materialistiska värden som var så starka på den tiden, säger Iris Müller-Westermann.