”Bad luck banging or loony porn” är indelad i tre kapitel. I det första, efter minuterna av hemmaporr, följer vi Emi på promenad på Bukarests gator. Filmen har läckt, med eller utan maken Eugenes inverkan, och Emi är kallad till extrainsatt föräldramöte på skolan där hon arbetar.

Medan Emi vandrar sticker kameran iväg på egna små upptåg. En blomma i asfalten, reklampelare eller övergivna, halvt raserade hus studeras i detalj. Något vill sägas, men det är oklart vad. Måhända vill Jude visualisera Emis jagade känsla och svårighet att hålla fokus. Måhända vill han visa upp ett Bukarest härjat av pandemi och restriktioner.

I del två bryts både form och narrativ, med ett potpurri av historielektioner, politiska anekdoter och absurda små lustigheter. I 26 klipp i alfabetisk ordning skildras allt från Rumäniens historia till avsugningar, militärmarscher och danser. De binds ihop av en politisk vilja att kritisera både samtid och historia, främst i Rumänien, men känslan av att bli skriven på näsan tar udden av de mest underfundiga delarna.

I del tre är vi tillbaka hos Emi, som nu är framme vid mötet på skolan. Det framställs som ett domstolsförhör och den ­absurda humorn blommar ut igen när föräldrar och chefer ingående ska studera hemmafilmen. Är Emi en kvinna i ­moraliskt förfall, eller har hon helt enkelt bara legat med sin äkta man och är oskyldig till att alla nu kan ta del av den privata stunden? Här visar Radu Jude upp både rasism och misogyni hos de moraliserande föräldrarna/domarna och jag antar att det är upp till var och en att välja sida.