Hennes skådespelarkollega och vän Rose McGowan var en av de första att öppet anklaga filmproducenten och senare dömda sexualförbrytaren Harvey Weinstein. När Alyssa Milano läste om detta och kände igen sig lade hon ut en tweet där hon uppmanade alla som drabbats att retweeta orden ”me too” för att visa hur många kvinnor det är som utsätts för sexuella trakasserier.
I Sverige blev kampanjen snabbt stor. Många inom framför allt mediabranschen har i efterhand vittnat om hur frågan mer eller mindre genomsyrade all rapportering under en tid. Flera kändisar blev avslöjade och anklagade på grunder i varierande storlek.
– Jag minns metoo som en enormt viktig och samhällsförbättrande rörelse. Den blottlade förfärliga övergrepp och storskaligt maktmissbruk som sannolikt hade fått fortgå om det inte dragits upp till ytan. Sedan minns jag all viktig journalistik som gjordes i spåren av metoo, och förstås också den del av journalistiken som gick för långt och allvarligt skadade enskilda personer, säger Caspar Opitz, Allmänhetens Medieombudsman.
Flera upprop
I Sverige startades en lång rad underupprop. I stängda grupper på sociala medier berättade tiotusentals kvinnor om sexuella övergrepp och trakasserier. Antalet anmälningar av sexualbrott ökade sista kvartalet 2017 med 20 procent.
– Jag minns det som något jag tyckte var både yrvaket och viktigt. All kunskap som kom fram via metoo har ju funnits sedan tidigare, men det spelar väldigt stor roll när kvinnor själva formulerar sig. Min uppfattning är att det var ett viktigt ögonblick i svensk nutidshistoria, säger Jenny Westerstrand, ordförande för Roks (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige).
Hon menar däremot att media tog bollen och sprang, vilket snabbt blev till en nackdel för uppropet.
– Media hade ju sönder allt, då de började fokusera på namnfrågan och började driva hätska ärenden mot enskilda. Poängen var ju egentligen någon slags massiv stämma från kvinnor, säger Jenny Westerstrand.
”Inte gett någon effekt”
Fem år efter anser hon att metoo inte förändrat så mycket.
– Det har inte gett någon effekt alls. Eller ja, kanske att jämställdhetsmyndigheten sidsteppade jourerna och vände sig till metoo-upproren istället. Sverige älskar det nya, man vill bara ha nytt, nytt, nytt. Man vill hålla på och administrera den här frågan, men man vill inte komma åt den. Inget händer, menar hon.
Du tror inte att några branscher har skärpt till sig efter metoo?
– Jo, det kan säkert ha hänt. Det är dumt att förbigå det. Men i samhället har det nog tyvärr spelat allt för liten roll, säger Jenny Westerstrand.
Caspar Opitz, som primärt svarar från en mediasynvinkel, anser å sin sida att metoo fem år senare gett rätt stora effekter.
– Jag vill tro att vi fått ett bättre och mer vaksamt samhälle. Att det är betydligt högre trösklar att begå övergrepp som förut kunde fortgå utan risk för konsekvenser på grund av offrens rädsla eller omgivningens tysta acceptans. Och så tycker jag mig se att journalistiken kring dessa frågor genomgått en metodutveckling. Frågar om hur man använder anonyma källor på ett seriöst vis och vilka belägg som krävs för en publicering har uppdaterats.
