Filmer är plattformar med potentialen att skapa förändring genom att berätta andra historier. Vår visuella kultur kan spela en viktig roll i sättet vi förstår världen. Så frågan är, vad säger våra visuella plattformar oss om de kulturella uppfattningarna av muslimer? Med andra ord, hur representeras muslimer i våra berättelser?
Inspirerat av Bechdeltestet
Sadia Habib och Shaf Choudry, med bakgrund i utbildningsforskning respektive teknik, har startat ett projekt som inte bara ställer den här frågan, utan också strävar efter evidensbaserade svar. I ett försök att kvantifiera representationen av muslimer har duon myntat vad de kallar för Riz-testet. Inspirerat av Bechdeltestet (som utmanar tittare att fundera över hur kvinnor representeras i vad de än tittar på), använder Habib och Choudry fem faktorer för att mäta skildringen av muslimer i filmer och tv-serier.
De menar att Riz-testet ”är ett projekt för att mäta portärtteringen av muslimer i film och tv. Det som är nytt är att vi skapar ett data- set som mäter hur illa muslimer representeras.”
Varje film med minst en identifierbar muslimsk karaktär kan utsättas för testet. Testet frågar om karaktären:
• Pratar om, är offer för eller utövar terrorism.
• Framställs som irrationellt arg.
• Framställs som skrockfull, bakåtsträvande eller anti-modern.
• Framställs som ett hot mot Västvärldens levnadssätt.
• Om den är man, framställs som misogyn och om den är kvinna framställs som förtryckt av männen i sin omgivning.
Om svaret på någon av frågorna är ja, har filmen inte klarat testet. Det som är chockerande är hur många kritikerrosade serier som misslyckas i testet. När jag intervjuade skaparna av testet, berättade Shaf Choudry att succé-dramat ”Bodyguard” från BBC, misslyckades med testet på alla fem punkter, under första avsnittets första tolv minuter. Sadia Habib tillade att ”det finns allvarliga konsekvenser av dessa skildringar. Muslimska kvinnor, speciellt de som bär hijab, blir ofta måltavlor för islamofoba trakasserier.”
Bortom stereotyperna
Många muslimer kan tala om att bilderna och troperna som används för att porträttera muslimer bygger på slappa, rasistiska och islamofoba stereotyper. Filmerna som inte
passerar Riz-testet återskapar sådana bilder. Genom att uppmärksamma, konkretisera och kvantifiera dessa skildringar krossar testet påståenden om att islamofobin i media skulle vara en myt.
Vi måste kräva mer av våra medier. Ett sätt att motverka detta är att bjuda in till ett alternativt sätt att tänka och utmana diskursen och kulturen omkring muslimer och skildringarna av muslimer.
Men hur kräver vi bättre representation? Med Riz-testets växande data-set finns stora möjligheter att väcka uppmärksamhet kring problemet – för att kunna presentera bevis för filmindustrin, vilket är det första steget mot att utmana den.
Vi behöver inte bara större mångfald bland rollerna i dagens filmindustri, vi behöver också mer mångfald kring vilka typer av filmer vi ser. Bortom västvärldens filmindustri finns betydligt mer komplexa skildringar av ”andra” platser och människor, som utmanar maktdynamiken och introducerar självrepresentation, agens och röst.
En bra film löser inte alla problem, men den kan överbrygga klyftor genom att ta en mångfaldig publik till samma plats. Den framstående iranska filmskaparen Asgar Farhadi vann Irans första Oscar för filmen ”Nader och Simin – En separation” 2012 (han van ytterligare en 2017 för ”The Salesman”). I en tid av politiskt kaos och isolering lät Farhadi världen lära känna hans hemland genom dess konst och mänskliga berättelser.
Filmen skapar kulturen
I boken ”Reel to real, Sex and Class at the Movies” argumenterar feministen och aktivisten bell hooks för att filmen skapar kulturen. Det visuella mediet är starkt – och representation spelar roll. Genom att sätta press på vilken sorts bilder vi exponeras för och vilka bilder vi återskapar, kan vi ”skapa kulturen”, eller kanske i nuläget, fixa aspekter av vår kultur så att vår ”nationella berättelse” inte tar representationen för given.
Texten är tidigare publicerad i The Conversation.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
