Ännu mer pirrigt är det för henne när hon i skolans matsal brukar möta Sara, som är glad och skrattar mycket. Med i handlingen finns också Smilla, som är god vän med både Novali och Sara.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Det är en berättelse om barnens liv med skola, fritids och en pappa som hämtar vid skolbussen. De tre flickorna leker tillsammans. Vanliga och enkla lekar som springtävlingar och hopp i lövhögar. Det som för Novali är viktigast är relationen till Sara, som utvecklas under berättelsens gång.

Det är en på alla sätt inkluderande historia, där det både bland flickorna och den förälder som skymtar, finns fler än en hudfärg representerade. Att det är en barnbok som handlar om två flickor som förälskar sig i varandra, är dessutom ett ovanligt – för att inte säga unikt – grepp.

Men berättelsen som sådan är annars mest bara vardaglig. Mycket att känna igen sig i för en sex-sjuåring, men ingen saga eller magi som lyfter berättelsen utöver det pedagogiskt viktiga i att belysa att kärleken är till för alla.

Könsneutral

Från samma förlag, Vaktel, kommer ”Min bästa väns semester”. Även här finns bilderna som har anpassats efter ett Sverige i dag, med människor med olika hud- och hårfärger. Berättarjaget, som aldrig får något namn och som inte behöver det då det hela återges i jagform, har dessutom fått könsneutrala kläder och utseende som gör att barn av båda kön lätt kan spegla sig i hen. Till detta kan läggas att föräldrarna som skymtar fram tycks leva i samkönade relationer.

Det fina med ”Min bästa väns semester” är att alla dessa detaljer är sådant som en vuxen läsare kan se och uttolka, utan att något av det skrivs en på näsan.

I ”Min bästa väns semester” får man följa hur huvudpersonen tar med sin bästa vän ut på utflykter, som ska ge dem båda fina semesterupplevelser. Hur detta går påverkas av det faktum att bästa vännen är en äldre kvinna vid namn Hilda.

Hilda är med ålderns rätt inte fullt lika spänstig som huvudpersonen när det kommer till sådant som att tälta i någons trädgård och bada i bassäng. Men Hilda hänger med så got hon kan och huvudpersonen anpassar sig välvilligt efter hennes olika krav och önskemål.

Det är en finstämd berättelse för små barn. Värmen mellan Hilda och grannbarnet känns äkta och de semesteräventyr som skapas är enkla och vardagliga, men ger ändå berättelsen en knuff åt det mer fantasifulla hållet. Till bokens charm hör bilderna, där Hilda porträtteras med grått hår och hängande kinder.