BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Inför årets festival är Ikhana, eller Lisa Towns som hon egentligen heter, väl förberedd. Hon har sin pojkvän Oh Majk! med sig på scen. Han är annars discjockey med grime som specialitet.
– Vi har en effekt som vi kör på vissa låtar och då kan vi styra hur sången låter bättre än om vi skulle kört bara via laptop och ljudkort. Överhuvudtaget är det najs att ha honom med. Han sköter allt ljud, alla effekter, mixar låtarna. Jag vill veta att publiken ska veta att allt arbete som DJ:s gör är jätteviktigt. Annars hade det här inte ens funkat. Nu kan jag koncentrera mig på sången och hur jag rör mig på scen.
Hemma i Kortedala-trean är det dock Lisa "Ikhana" Towns som bestämmer över sin egen musik. Där Oh Majk! är en discjockey så lever Ikhana hela tiden i den musik hon skapar själv. Det är ganska avskalad elektronisk musik med soul/r&b-rötter och hip hop-touch. Även om Bob Marley är den stora husguden sedan barnsben. Kanske att grime-influenserna kan bli tydligare på scen också.
– Bob Marley har alltid funnits i hushållet. Sen är det ju inte alls säkert att det hörs i min musik, det har jag ingen aning om. Annars går det i perioder vad jag lyssnar på. Artister är ju inte alltid bra, men de där svackorna är kanske nödvändiga för att de ska göra andra saker, hitta ny inspiration.
Mår som bäst när det klickar
Gensvaret på Ikhanas musik har inte låtit vänta på sig. Hon har varit nominerad till Göteborgspriset i kategorin årets musik. Musikguiden i P3 utsåg debutsingeln ”Pussycat” till en av första halvårets bästa låtar 2015 och singeln ”Ingen Annan” som Ikhana släppte i tandem med producenten Nibla hamnade på radioprogrammets lista över årets bästa låtar 2015.
I april i år släpptes så äntligen debutalbumet ”Zebrelli”. Om titeln låter som något med zebra läser ni rätt. Lisa Towns har länge haft en fäbless för just zebror, och Ikhanas musik har till och med fått termen "zebrafunk".
– Pappa är ju svart och mamma vit, från Surinam och Borås, så jag har ju det svarta och det vita i mig. Det är den där balansgrejen. Nya intryck ger nya uttryck. Jag mår som bäst när flera pusselbitar passar ihop. När det klickar, när man lär sig hantera de båda sidorna.
Just att hantera kreativiteten, att planera, är något Lisa Towns lägger vikt vid.
– Rutiner kan vara fascinerande. Om jag bestämt mig att klockan 12 ska jag in i studiorummet så kan jag upptäcka efter fyra dagar att min kropp lärt sig när det är dags att vara kreativ. Då kommer allt bara. Men sen gillar jag ju att vara spontan också. Då är det najs att det bara är att gå in i rummet och släppa lös det.
Det blir aldrig långrandigt, zebratemat till trots.
– Haha, det börjar ju ärligt talat bli otroligt många zebraprylar därhemma. När folk ska ge en presenter så kan du ju räkna ut att det kommer att vara zebrarandigt, säger Lisa Towns och ler.
Hon plockar upp sin mobil visar sig skalet vara... just det, zebramönstrat.
"Jag kör på tills jag hör grejer jag gillar."
Precis innan vi träffas har Lisa Towns stått där i sin egen värld och fingrat på den där mobilen. Hon skapar musik, i nuet, på gatan. Texterna växer fram ur stämningarna i musiken. Och inställningen till texterna har mognat för Ikhana.
– På albumet är det väldigt blandat. En del låtar är riktigt färska, men det finns låtar där jag klippt och klistrat. Som "T-Shirt", där det finns ett textparti som är två år gammalt men som jag tyckte passade in så bra. Ofta sätter jag på kameran i studion och sitter och vibbar bara. Kör på tills jag hör grejer jag gillar.
"Mer som korsord"
– Jag har alltid tyckt det är kul med ord men inte så att jag känt att jag måste uttrycka mig. Det har varit mer som korsord. Men på sistone har jag kännt att det inte ger mig så mycket längre att bara leka med ord. Jag vill uttrycka något mer.
Ikhana gillar regnet och vibben i Göteborg. Någon karriäristisk flytt ligger inte för henne. Hon säger aldrig aldrig, men Stockholm är inte aktuellt just nu. "Kanske om 20 år, vem vet?" I Göteborg finns hennes "peeps", allt hon egentligen behöver för att må bra.
– Ska jag någon gång flytta får det bli söderut. Vi bodde i Malmö ett tag och det var chill. Jag är ju uppvuxen i en småstad. Även om det är nära från Kungsbacka till Göteborg så är ju Kungsbacka en liten ort. Så Skåne kunde vara najs, eller utomlands. Men i så fall söderöver.
Spaningsplan och fotbollstränare
Artistnamnet Ikhana hittade Lisa Towns när hon såg en dokumentär. Det finns en obemannat spaningsplan som heter just Ikhana. Ett val som visar sig vara hämmande vid Google-ökningar.
– Då är det bara NASA, NASA, NASA. Och så finns det ju en berömd nigeriansk fotbollstränare som heter Kadiri Ikhana. När han varit inblandad i någon match så bara dödas mitt Twitter-flöde. Men det är lite roligt också, jag blir ju tvungen att följa vad som händer med honom, säger Lisa Towns och fyrar av ännu ett av sina leenden.
Till och med somliga av Lisa Towns släktingar har börjat kalla henne Ikhana. Något som både irriterar och roar Lisa.
– Visst är det roligt att de följer min musikaliska karriär och läser om mig, men det är ju mycket "Ikhana, hur är det med dig?" och sånt, haha.
