– Hela tanken var att Räfven skulle vara ett avsteg från idén om något slags kontinuerligt, det skulle vara lättsamt och motsatsen till prestationsångest. Vi skulle spela när vi hade lust, som gatumusikanter och inte som ett riktigt band, säger han.
Befriade från karriärhets
Men så blev det inte. Efter sex släppta album, så många spelningar att ingen kan hålla räkningen, och 15 år, är Räfven minst sagt ett etablerat band. Det var liksom för roligt att spela ihop. Inte minst för att publiken också verkade uppskatta Räfven.
– Det var verkligen inte tänkt att vi skulle bli ett etablerat band och släppa skivor och sådant, men det kanske är just därför det har känts så roligt, för att vi varit så befriade från karriärhets. Att vi själva har känt så har väl smittat av sig på dom som har lyssnat, säger Loke Nyberg.
Japanska hardcore-fans
Den som känner till Räfvens historia vet att spelglädjen också har lett dem utanför Sverige. Till exempel är skivsläpp numera likställt med Japan-turné. Även den här gången började turnerandet så.
– Vi var där i september. Av någon anledning släpps skivan alltid där först. Som alltid var det både förvirrande och förtjusande. Jag vet inte hur många gånger man ska behöva åka dit för att man ska börja känna sig uttråkad och bekväm. Men det är roligt med Japan, de är väldigt bra på att vara hardcore-fans där.
”Blev överlyckliga”
Men nästan ännu roligare är det att spela för sådana som inte alls är fans, människor som inte ens vet om att Räfven finns. I alla fall när det visar sig att musiken uppskattas.
– Vi spelade på en julfest nyss, och det var en massa tjusiga kvinnor där. Sådana som nog inte kommit till Räfven, men nu kom Räfven till dom. De blev alldeles överlyckliga och började dansa ringdans, sådant är bland det finaste och roligaste som finns.
Just det är en stor anledning att låta Räfven leva vidare, menar Loke. Att se hur glada människor blir, att låta musiken förena.
– Vår publik är väldigt blandad. Alla gillar oss inte, men alla kan göra det. Barn älskar oss till exempel. Vi spelade för typ 200 sjuåringar i Vara konserthus, plötsligt sitter alla och studsar i fåtöljerna. Det var som att spela för ett gäng kaniner. Väldigt roligt.
Började som krigsprotest
Räfven har alltid varit tydliga med att de vill vara en positiv motkraft till krig, rasism och elände. Att de ens började spela ihop då för 15 år sedan var just därför, i samband med en demonstration mot USA:s invasion av Irak. På så sätt menar Loke att de alltid har varit politiska, även om de åtta medlemmarnas politiska åsikter skiljer sig åt.
– Gemensamt för oss är att vi är fredsaktivister och antirasister, men allra mest tänker jag att våra sammankomster och spelningar blir ett slags politiskt manifest. Det politiska budskapet ligger i dansen, i glädjen och det hämningslösa.
Precis så hoppas och tror Loke att det kommer att bli när Räfven firar jul på Storan på fredag. Fest och dans och kärlek.
– Målet är alltid det, att det ska bli fest. Om folk står still eller sitter, dansar i kroppen eller i sinnet, det spelar ingen roll. Att upplevelsen är festlig är det viktiga.