Den sjunde säsongen av serien blir därför ett första steg för att komplettera de berättelser om viktiga händelser i historien som hittills lyfts fram. Under säsongen dyker välkända kvinnor som Margaret Thatcher, Rosa Parks och Marie Curie upp. Men vi får också möta kvinnor som hittills knappt funnits med i historieskrivningen, eller in alla fall inte givits plats i de svenska läroböckerna. Redaktionen bakom Pop och politik har hittat en skatt av intressanta berättelser.

– Det finns hur många som helst! Det går inte att fatta, det är det som är så lyxigt. Varje figur är en Hollywoodfilm. Jag tänker till exempel på Nwanyeruwa, som ledde kvinnokriget i Nigeria 1929. Det hade varit börskrasch och de som hade kolonierna, britterna, var rätt ifrån sig och försökte hitta sätt att få in pengar. Då kom man på att ”ah, vi beskattar kvinnor i Nigeria”.

”Hade någonting att kämpa för”

Nwanyeruwa tillhörde Igbo-folket i Nigeria som förlorade stort på reformen. Hon drog igång en egensinnig protestkampanj mot kolonisatörerna.

– Man kallade det ”Sitting on a man”. Kvinnorna spelade musik, dansade och var väldigt nära hela tiden. Det är fräckt tycker jag, jag gillar människor som kommer på skitjobbiga grejer som är ganska oantastliga. Och de hade ju någonting att kämpa för, säger hon.

Men serien tydliggör också att kvinnans del i historien inte alltid är så fredlig och oblodig som den ibland framställs. De tre första programmen i sommar handlar om kvinnor som burit vapen.

– Det har varit ganska viktigt för oss att inte bara lyfta fram kvinnor som goda. Utan om vi kvinnor har fått chansen så har vi också gjort hemska saker. Vi ville absolut inte göra uppdelningen i Venus och Mars, säger Anna Charlotta Gunnarson.

”En stor samhällsfråga”

Hon önskar också att ämnet historia fick större plats i skolan och säger att det är att stort problem att historielösheten breder ut sig.

– Jag hoppas innerligt att politikerna uppmärksammar det. Det är många ämnen som är jätteviktiga men det här är en samhällsfråga som är större. Det handlar om ju om en förståelse för vad det är som bygger upp och river ner, en förståelse för minoriteters kamp som har förts i tidigare generationer, om att inte göra om samma misstag. Historielösheten för med sig att man tror att det är första gången saker händer och att det inte går att göra någonting åt vissa saker. Vi kan ta båtflyktingarna på Medelhavet som exempel. För hundra år sedan var det mina släktingar som gjorde den resan och då togs folk emot, säger hon.

Pop och politik görs av Utbildningsradion och syftet är att programmet ska användas som utbildningsmaterial i klassrummet. Samtidigt sänds serien i P4 under en period då de flesta har semester och sätter på radion för att koppla av.

– Den dubbelheten är det som är svårast. Vi måste ha så himla mycket på benen, och det måste samtidigt vara skitkul att lyssna på för en tonåring, men det ska också vara intressant för en 65-åring i hängmattan, säger Anna Charlotta Gunnarson.