– Berättelsen utspelar sig på 70-talet, innan jag föddes. Jag är född 1979. Den handlar om mina föräldrar. Det är en berättelse jag har hört talas mycket om under min uppväxt. Mina äldre syskon som var små vid den tiden har pratat om den här personen. Jag kände att det var en spännande berättelse. Jag ska inte avslöja för mycket hur det går, men det handlar om att det inte är så enkelt som man kanske tänker sig att hjälpa en utsatt människa.

Serien känns också lite som ett dokument över en mer idealistisk tid.

– Mina föräldrar har pratat om att det var en väldigt stark anda av att man skulle hjälpa människor. Det kanske inte var alla som gjorde det mina föräldrar gjorde, men det var heller ingen som tyckte det var konstigt att de gjorde som de gjorde. Många ville hjälpa till. Det var en helt annan tidsanda än idag, av att man skulle bry sig om och engagera sig i utsatta människor.

– Hemlösheten var också låg på 70-talet. Då var det något speciellt att en person faktiskt inte hade en riktig bostad, han bodde ju i ett skjul. Nu har det blivit mycket mer normaliserat med hemlöshet.

Finns det en större cynism idag?

– Ja, det tror jag. Det är så många som är hemlösa och utsatta. På70-talet kanske det kändes mer rimligt att faktiskt kunna hjälpa någon att lösa sina problem, när det handlade om färre personer.

Vet dina föräldrar något om hur Gunnars liv blev, efter att den här berättelsen tar slut?

– Nej, inte mer än att han fick plats på något sorts boende. Vad som hände sen vet vi inte.

Vad tyckte dina föräldrar om serien?

– De tyckte den var bra och att det var roligt att jag hade gjort den.

Vill du läsa första delen av serien? Den hittar du i ETC:s app. Sök efter ETC-tidningarna i App Store eller på Google Play.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.