David Lazar har precis kommit hem från Los Angeles, där han varit för att hälsa på en av sina fem döttrar, samt leda ceremonin inför det judiska nyåret. Vi träffas på hans favoritkafé på Birger Jarlsgatan. Han ser trött ut och ger mig en kritisk blick när jag frågar hur det står till.
– Frågar du för att vara artig, eller vill du verkligen veta? Sanningen är att jag mår ganska dåligt. Jag älskar Stockholm, men det känns tungt att komma tillbaka till situationen som jag hamnat i här.
David Lazar kände sig tvingad att lämna sin tjänst som rabbin i Stockholms judiska församling, då hans tre år långa provanställning i augusti löpte ut och inte ledde till en tillsvidareanställning.
Utsattes för anonyma hot
Under sommaren genomförde han för första gången i en svensk judisk församling en vigsel av ett homosexuellt par.
– För att uttrycka det ur ett religiöst perspektiv, Gud skapade människan till sin avbild. Om nu fem till tio procent av mänskligheten inte är heterosexuell, innebär det att även Gud till en viss del är queer. Min övertygelse är att vi ska vara inkluderande och öppna för den andre, det går inte hem bland alla.
Även om en majoritet av församlingsmedlemmarna var positiva till David Lazars öppenhet fanns en handfull traditionalister som avskydde hans metoder. Han berättar att han utsattes för anonyma hot.
– Man kan aldrig bli älskad av alla, så är det bara. Men jag är säker i min övertygelse och backar inte en tum.
I anställningsavtalet med Stockholms judiska församling fanns en klausul som löd: ”Församlingens rabbiner äger INTE rätt att uttala sig för församlingens räkning i press eller media med undantaget i frågor som enbart rör judiskt religiösa frågor”.
I klartext blev David Lazar ombedd att som rabbin tjäna församlingen, inte leda den. Något han från första stund ansåg märkligt och okonventionellt. Församlingen är en så kallad enhetsförsamling, där ortodoxa och liberala judar samsas under ett tak, vilket är ett undantag i Europa och världen.
– Det var inte ett problem som ledde fram till den här intressekonflikten. Det rörde sig snarare om en ohållbar situation.
Förutom David Lazars hbtq-aktivism rådde delade meningar om att han bjöd in kristna och muslimer till synagogan, för öppen dialog och utbyte av idéer.
”Kräver en verklig relation”
Filosofen Aviezer Ravitzky har gett David Lazar en förståelse av ”den andre” uppdelad i tre avgörande steg. Det första steget är tolerans, genom vilken insikten nås att vi inte bör angripa och döda varandra. Det andra steget är pluralism, genom vilken vi inser att du har din sanning, som tjänar dig, och jag har min. Det tredje och slutliga steget är öppenhet, genom denna förstår vi att vi kan tjäna på och utvecklas av varandras idéer.
– För att avancera till nästa steg krävs det att vi har en verklig relation och dialog med den andre, säger David Lazar.
Lena Posner-Körösi, ordförande i Stockholms judiska församling, säger att David Lazars värderingar inte varit ett problem.
– Vi visste mycket väl vem han var och var han stod när vi anställde honom. Problemet har snarare varit vår svenska modell, där rabbinen är en tjänsteman bland andra och inte en ledare, samt vissa prioriteringsfrågor. Vi ville ge honom tre år till för att anpassa sig till vår kultur, men han var väldigt bestämd och krävde en tillsvidareanställning, säger hon.
David Lazar växte upp i Los Angeles och var vid 15 års ålder ortodox. Vid 18 års ålder flyttade han till Israel och blev bosättare på Gazaremsan. Idag har han en annan syn på Palestinafrågan.
– Som de flesta Israeler ser jag idag nödvändigheten av en tvåstatslösning.
Efter elva års kritiskt metodologiska bibelstudier på universitet har David Lazar förståelse och förhållande till skrifterna radikalt förändrats.
– Jag har förstått att texterna inte är någon direkt kommunikation med Gud, utan är skrivna av många män under en längre tidsepok. Som sådana behöver de ständigt omtolkas och aktualiseras för att bibehålla sitt värde i vår vardagliga verklighet.
Han vill gärna lyfta blicken bort från det judiska i sina föredrag och gudstjänster och anser att det svenska judiska perspektivet fastnat i hågkomsten av förintelsen och antisemitismen.
– Det är viktiga frågor, men de kan inte vara vår huvudfokus, idag finns andra grupper i samhället som är mindre lyckligt lottade än oss judar. Islamofobin och fördomarna mot romer är idag mer brännande frågor än antisemitismen. Som jude är det min plikt att stå upp för tolerans och öppenhet gentemot alla utsatta människor.
Jörgen Lund
