Det är lugnet före stormen när Dagens ETC får en rundvandring i utställningen ”Världens spel - a world of games” på Världskulturmuseet i Göteborg. Museipedagogen Björn Lindgren och utställningsproducenten Lena Stammarnäs berättar kunnigt om de olika föremålen.

– Ett av våra fyra teman är varför vi spelar. Det kan vara för att lära sig, för att ha roligt, för att vinna pengar, för att fly verkligheten eller av religiösa och rituella skäl. Sedan lyfter vi det sociala skälet till att spela i en egen del av utställningen, säger Lena Stammarnäs.

De många hundra spelen i utställningen kommer från alla länder, kontinenter och epoker. Rollspelslajv ställs sida vid sida med gamblingspel från Indonesien och man kan både nörda ner sig i fakta och prova på.

7000 år gamla

Själva spelandet tycks vara en mänsklig konstant. De har uppstått överallt, i alla civilisationer om än med olika inriktningar och uttryck. De äldsta föremålen på utställningen är närmare 7 000 år gamla.

– Det är egyptiska, gamla spel. Men vi är inte helt säkra på dateringen. På ett av de spelen är reglerna bortglömda, på det andra har man rekonstruerat reglerna med AI, berättar Björn Lindgren.

Världskulturmuseet har samarbetat med forskare i något som kallas Digital ludeme project, som bland annat rekonstruerar bortglömd kunskap om antika spel med hjälp av modern datorteknik och artificiell intelligens. 

Turen rör sig mellan generationsspel från Mexiko – som spelas av unga flickor i puberteten och äldre kvinnor i en slags övergångsrit – till begravningsspel från Equador som går ut på att fördela arvet efter den döde. Däremellan finns manlighetsspel från Oceanien, mockasinspel från Amerikas ursprungsbefolkning och Senet, det urgamla spelet från Egypten som handlar om själens resa till dödsriket och påstås ha varit Farao Tutankhamons favorittidsfördriv.

– Det fanns regelrätta lajv på 1600 och 1700-talet, säger Lena Stammarnäs och pekar mot några pampiga kostymer.

– Vi har lånat in en karusellsköld och en rekonstruktion av en dräkt som man hade bland adeln och på hovet. Man lekte att man var på en marknad i Marseille och sålde fisk, och så jobbade man massvis med story och rekvisita, fortsätter hon.

Förbjudna spel

På utställningen finns även några berömda dagboksanteckningar av den svenska drottningen Hedvig Elisabet Charlotta som 1776 beskrev olika sådana lajv och vad de gick ut på. 

Något mer sentida är arkadspelen och arkadhallarnas historia, som också har ett eget utrymme i utställningen. Efter dem kommer spel av mer social karaktär.

– En del av spelen i våra samlingar spelas fortfarande av communities runt om i världen, andra är helt utdöda, säger Björn Lindgren. 

Ett rum har temat förbjudna spel. Där står bland annat Monopol – eller åtminstone tidiga varianter av det som skulle bli Monopol i början var ett starkt antikapitalistiskt spel. 

– Det hette ”The Landlord’s game” och gick ut på att visa upp orättvisan i markägande och monopol, och hur hyror drabbar de fattiga. Senare kommersialiserades spelet av andra och blev precis tvärtom, säger Björn Lindgren. 

Skaparen av ”The Landlord’s game” hette Elizabeth Magie, och hennes avsikt var att visa att samarbete och delat ägande, skapar välfärd för alla.

Så kan det gå. 

Moralpaniken som orsakades av rollspelen på 80-talet har en naturlig plats i utställningen. 

– De här spelen har en privatperson lånat ut till oss. Rollspelen är ju fortfarande levande i allra högsta grad och vad jag förstår spelas de i alla åldrar, säger Björn Lindgren vid en monter som visar upp ”Kult” och andra gamla spelboxar, som kommer att vara rena madeleinekakor för 60- och 70-talister. 

– Det har alltid funnits skäl att begränsa och förbjuda spel. Men spelen har alltid spelats ändå. Vi försöker lyfta vad som skiljer sig åt i olika kulturer, säger Lena Stammarnäs.

Vikingaschack

Ytterligare en del i utställningen riktar in sig på hur spel spritts över världen, men också hur de förändrats. 

– Som exempel på det har vi bland annat kortspel. Här berättar vi om hur det uppstod kortspelande och vad det var som gjorde att de spreds över världen till olika kulturer, säger Björn Lindgren. 

Ett exempel är kortlekar från Europa som portugiserna tog med sig till Japan på 1500-talet.

– Sen gjorde de egna varianter och 200 år senare hade man helt egna uttryck på dem, säger Björn och visar upp en japansk kortlek från 1770-talet. En av de äldsta bevarade som finns kvar.  

I den här avdelningen finns naturligtvis schack av alla de slag. Museet inväntar också ett vikingaschack som lånats in, men ännu inte anlänt. 

– The ludeme project i Holland har även tagit fram en världskarta där man utifrån deras databas har kartlagt historiska brädspel. Var uppstod de, och på vilka platser har de funnits? Enligt dem så uppstod schack på 600-talet i Indien, berättar Björn Lindgren

Bland de riktigt gamla föremålen ligger något som sammanlänkar historiska spel med nutida rollspelare. En 2 000 år gammal tärning med 20 sidor ligger i en monter och påminner om att ”T-20” inte var något som kom med ”Drakar och demoner”. 

Men föremål måste inte vara 5 000 eller 2 000 år för att grävas upp eller placeras i en monter. Märket Atari var länge nummer ett på tv-spelsmarknaden. När filmen ”E.T.” släpptes 1982 gjordes det snabbt en tv-spelsversion. Men det har kallats världens genom tiderna sämsta spel och dumpades snabbt, bokstavligen, på en soptipp i New Mexico där man grävde ner flera tusen exemplar. 

2014 grävdes de fram igen på uppdrag av ett filmbolag som samtidigt gjorde en dokumentär om utgrävningen.

– Det brukar kallas för världens första arkeologiska utgrävning av ett tv-spel. Då blev de ju superhajpade såklart. Vårt exemplar har inte varit nergrävt, för de är alldeles för svåra att få tag på, säger Björn.