”Kylskåp skickade spam till tusentals”, rapporterade Computer Sweden i januari förra året. Nyheten delades vidare som kuriosa, men ingen verkade ställa frågan – vad har man för användning av ett uppkopplat kylskåp egentligen? Eller kanske mer exakt: vem har användning för det – är det användaren, eller tillverkaren?
Google betalade i alla fall nyligen drygt 20 miljarder kronor för företaget Nest, som tillverkar ”smarta” uppkopplade termostater. Det må vara tveksamt om konsumenterna egentligen upplevt det som något större problem att kylskåp hittills varit korkade. För Google, världsledande på att samla data om människors beteende, kan tiden för din nattmacka vara ytterligare en värdefull pusselbit.
”Sakernas internet” beskrivs ofta som nästa stora steg i den digitala revolutionen. Det handlar om att koppla upp allt fler objekt omkring oss mot nätet, från hemelektronik till fordon till industriell utrustning. Ett av statliga Vinovas största projekt just nu syftar till att göra Sverige världsledande inom området och beskriver det som ett sätt att ”skapa smarta, attraktiva och hjälpsamma miljöer, varor och tjänster”.
Saker som spionerar
Andra har snarare sett det som vägen till övervakningssamhället 2.0 – där hela vår fysiska värld fylls av saker som spionerar på oss. När allt fler prylar blir ”smarta”, omges vi av en intelligens som utformats av och arbetar för någon annan.
– Det går att utläsa mycket om en människa från något så enkelt som ett kylskåp, exempelvis ditt hälsotillstånd via dina konsumtionsmönster. Givetvis ökar det exponentiellt ju fler källor som kan kombineras, och det är det som gör många oroade över just Googles köp av Nest, säger Parker Higgins från nätfrihetsorganisationen Electronic Freedom Foundation.
Nest hänvisar till ett uttalande där de förklarar att ”vi samlar enbart in data som vi tror är nödvändiga för att ge dig ett bra utbyte av Nests produkter”. De hävdar också att de inte delar data med Google om inte konsumenten själv önskar det – men flera kritiker litar inte på att inte den policyn kommer ändras i framtiden.
Tv som tittar på tittarna
Numera ser televisionen också på oss – eller lyssnar i varje fall. Samsungs senaste modeller skickar ljudupptagning till en server där den analyseras för att kunna ge svar på komplexa kommandon som ”rekommendera en bra deckare”. I användaravtalet står ”var medveten om att om ditt tal innehåller personlig eller annan känslig information, är den informationen bland det som fångas in och skickas vidare”.
Leksakstillverkaren Mattel tar tekniken ett steg längre med sin Hello Barbie. Den talande, och lyssnande, dockan kommunicerar med företaget Toytalks datacenter, som formulerar svar och nya frågor genom avancerad mönsterigenkänning.
– Forskning visar att barn mycket lätt knyter an till leksaker som verkar agera själva. Men det som händer är att barnet har en konversation med ett storföretag, säger Susan Linn, från organisationen Campaign for a Commercial-free Childhood.
Dockan väntas komma ut i handeln under hösten. Också Google har tagit patent på uppkopplade leksaker som kan känna igen röster och ansikten och reagera på tilltal genom att ”vrida på huvudet och söka ögonkontakt”.
– Ett barn som leker avslöjar många saker som har stort värde för annonsörer. Och det är lätt för företaget att leda en konversation i en riktning så att de kan smyga in reklam, säger hon.
– Barn har alltid velat ha en konversation med Barbie, och Toytalk har gett oss en säker plattform för det, svarar talespersonen Michel Chidoni.
Mattel påpekar också att föräldrarna måste godkänna överföringen av data.
Ägare utan kontroll
Amazon är ett annat av de företag som storsatsar på produkter till ”det uppkopplade hemmet”, enligt en rapport från Reuters.
Parker Higgins pekar också på problemet att tekniken hamnat allt längre från ägarens kontroll.
– I en persondator, och i viss mån i en telefon, kan användaren installera vilka program hen vill och följa vad de gör. I andra uppkopplade apparater varierar det mycket hur möjligt det är, och i vissa fall kan det till och med räknas som olagligt. Om de är sårbara för hackerattacker är det stora svårigheter att installera skydd mot det, eller att skydda sig mot statens spionage, säger han.
I ditt eget hem är det i sista hand du själv som avgör vilka apparater du vill inreda med. På en arbetsplats, däremot, ligger den makten hos företagsledningen.
Den amerikanska konsultfirman Plex Systeet hjälper industrier att sätta upp ”sakernas internet”-system. I en branschtidning förklarar de att fabriksarbetare ”kommer att bära sina jobb” i form av exempelvis Google Glass som är ständigt uppkopplade till företagets system. ”Att förvandla människor till i princip vandrande sensorer är framtiden.”
Hitachi har lanserat ett övervakningssystem med det oskyldiga namnet Business Microscope. Varje anställd förses helt enkelt med en liten bricka, innehållande sensorer kapabla att mäta ”vem som talar med vem, hur ofta, var, och hur energiskt”, enligt företaget själva. Det kan också uppfatta rörelser som nickanden.
”Som att ha chefen över axeln varje minut, till och med på toaletten”, kommenterar teknikjournalisten Bob Greene.
– Arbetsgivare har redan mycket stora möjligheter att övervaka anställda som arbetar på kontor med en dator. Nu kommer det troligen också till andra typer av arbetsplatser, säger Parker Higgins.
Går det att ta övervakning längre? Det kanske skulle vara den japanska tåglinjen Keihin, som har installerat ett ansiktsigenkänningssystem för att kontrollera att anställda ler tillräckligt brett. Programvaran graderar varje leende från 0 till 100.
