Mycket papper
Just nu är papper basen i det mesta Emeli Höcks skapar, det liksom armerar. Men alla experiment har inte varit succé.
– När jag började med det här så la jag åtta timmar om dagen i tio veckor ståendes i mitt kök och bara kokade ihop saker. Det var väldigt mycket där som inte funkade. Väldigt mycket saker som istället för att torka och bilda ett starkt material istället ruttnat eller möglat. Och skapat både flugor och obehaglig doft...
Varken naturgummi eller ätbart indiskt bakverksgummi har till exempel velat sig alls. Och den slajmiga restprodukten av kombucha blev visserligen bra, först, men ett halvår senare upptäckte hon att larver kalasade på föremålet.
– Den är ju syrlig och bland annat bananflugor dras till den lukten. Men kombucha kan säkert vara jättebra!
Nu blir experimenten på HDK-Valand till föremål hemma och tankar om att använda en nygammal byggprocess i hennes konstnärspappas trädgård blir en pall på skolan. Hon insåg tidigt att det trä hon först började arbeta med hade skeppats från Brasilien och inga material kändes hållbara nog.
– Jag tror att det är ett intresse som går långt tillbaka för hållbarhet, kretsloppet och komposten. Och när jag gick min kandidatutbildning så fokuserade jag på möbel- och produktdesign. Jag kämpade så mycket för att hitta någonting som kändes bra att göra. Det är svårt att vara designstudent i dag för man förväntas formge något nytt, men samtidigt är det kanske inte det vi ska göra. Det här blev mitt sätt att angripa design på ett hållbart sätt, att gå in i materialet, säger hon.
Använder benlim
Emeli Höcks har alltid varit på väg mot en kreativ sysselsättning, men under några år tog hon ett sidospår som kock. Därifrån har hon tagit med sig matsvinnet. Hennes material ska inte bara vara hållbara vid framtagning, de ska också vara nedbrytbara.
– Jag har varit vegetarian sedan 1998 och är vegan nu så det känns jättekonstigt, men benlim är ur en hållbarhetsaspekt en väldigt bra produkt – för att det är ett naturlim som är en restprodukt från benmjölstillverkning och det är i sin tur en restprodukt från köttindustrin. Det är antingen benlim eller stärkelse baserad på växter som jag binder ihop allting med.
Ska påbörja exjobb
I början blev materialen mest skivor. Idag blir de också skulpturer och en del av dem säljs genom The Ode To i Stockholm, som jobbar med kvinnliga konstnärer.
Till hösten påbörjas exjobbet på master of fine arts, ett år av vidare utforskande av olika aspekter av hållbarhet. Därefter finns många olika möjligheter.
– Jag sneglar lite åt inredningsarkitektur, det skulle vara fantastiskt för jag gillar att jobba med rumsligheter. Jag kan också tänka mig att jobba med ren materialforskning, det hade varit kul att ta fram nya material i stor skala. Jag vill dit där jag kan göra störst skillnad.
Besitt
”’Besitt’ är ett projekt som handlar om att besitta sitt matsvinn”. Det gjordes som ett samarbete med Carolina Härd. De hämtade ostronskal från restauranger och gjorde ett material som klädde en stomme av wellpapp. Den cirka 120 centimeter breda bänken är stabil.
”Dels är den gjord bara på restmaterial, förutom stärkelsen. Den är också designad för att kunna brytas ner i naturen. Den är behandlad med vax så den tål att spillas lite på, men man ska inte ställa den ute”.
Kol/äggskal/papper
Prickarna av äggskal är endast av estetiska skäl. Materialet blöts upp, värms och torkar sedan. Det möjliggör skulptering och när skulpturerna är klara krymper de något. Efterhand har materialet utvecklats för att bli hårdare och bättre. Materialet är komposterbart och man kan alltså inte ha det utomhus. ”När jag började med det gjorde jag bara skivor. Under tiden har jag lärt mig att jobba med det och kan göra ganska komplexa former, det har tagit många år”.
En struktur byggs och kläs in i materialet. Eftersom det krymper något är det ofta runda former.
Vase mode machine
Vetebaserat material som 3-dprintats.
”Jag köpte en 3D-printer, byggde ihop den själv för att förstå hur tekniken fungerar. Sedan monterade jag bort vissa delar och ersatte med delar jag själv byggde så att jag skulle kunna printa vilket material som helst. Allt som är trögflytande kan jag printa i den. Jag blandade vetemjölet med pappersmassa, färgade det svart med kol, och så printade jag skålar”.
Sideboard
Med utgångspunkt i gamla byggtekniker har materialet lera och gräs blandats med olika naturliga ämnen i ett sökande efter att göra det starkare. I försöken ingick linolja och kalk, men i slutändan blev det papper. En pall eller litet sideboard blev slutprodukten.
”Formen är för att vi måste göra en omställning och vi måste göra den nu, vi har begränsat med tid.”
Win Win
Prisstatyetter för Win Win Gothenburg Sustainability Award 2019. Emeli Höcks kontaktades av Happy F&B som formger material för tävlingen. ”För mig var det ett drömprojekt. Vi experimenterade ganska brett, vi tänkte kanske göra ätbara statyetter,oc h gjorde material experiment med mögel och grejer”.
Slutresultatet blev ändå två material Emeli tidigare tagit fram, det kolbaserade och det med tång. De två statyetterna är unika och delades ut till 2019 års två pristagare.
