Det är obetald övertid, felaktiga lönebesked och utslitna handleder. Känslan av att vara en maskin som kan bli utbytt vilken sekund som helst. Skramlet från nyckelknippan som varslar om att chefen är i närheten och övervakar varje steg man tar. Men det är också gemenskap, organisering, viskningar om kollektivavtal och hemliga fackmöten i grönsakskylen. Verkligheten som Jenny Wrangborg stötte på när hon började jobba som kallskänka i Göteborg resulterade inte bara i hundratals dikter om arbetsvillkoren i branschen, utan fick henne också att inse vikten av att engagera sig fackligt.
VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL
Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning
– Jag har varit politiskt engagerad sedan jag var 16 år, så det politiska har alltid funnits där för mig. Men det var först när jag började jobba som kallskänka och såg hur dålig arbetsmiljön var, som det blev en fysisk nödvändighet att organisera sig. Man sliter ut sin kropp och riskerar att skada sig. Arbetsgivare som inte betalar ut rätt lön och så vidare. Det blev väldigt konkret hur samhället fungerade på arbetsplatsen. Då blev det också naturligt att gå med i facket, berättar hon.
Ny debattbok
På söndag kommer Jenny Wrangborg till Galleri Verkligheten i Umeå för att läsa poesi, och för att samtala om de svåra arbetsförhållanden i handelsbranschen som hennes nyutkomna antologi ”Lösa förbindelser” tar upp. Det är första gången som Jenny är redaktör för en debattbok, och hon menar att den här typen av bok kan ha lika stor inverkan på samhället som hennes tidigare diktsamlingar:
– Det kändes roligt att göra något nytt. Jag är ju främst poet och tror på litteraturens kraft, men också att man behöver göra olika saker för att förändra samhället. Så jag tror att även en debattbok kan vara vara en viktig del i den fackliga kampen. Och de reaktionerna som jag har fått på den här boken skiljer sig inte direkt från hur min poesi har blivit mottagen. Det handlar ju ändå om samma ämnen, säger hon.
En dold verklighet
I ”Lösa förbindelser” berättar anställda inom butik och lager om ett osäkert arbetsliv i form av hyvling av arbetstid, snabba uppsägningar och sms-anställningar. Om att tvingas sova med mobilen bredvid kudden för att inte missa en chans till jobb. Och om arbetsvillkor som är så hårda att de anställda tvingas ta receptbelagda mediciner för att ens ta sig igenom arbetsdagarna. En mörk verklighet som är okänd för många utanför branschen, menar Jenny Wrangborg:
– Den verklighet som många lever i, med otrygga anställningar till exempel, stämmer inte med den allmänna bilden av hur arbetsmarknaden sägs fungera, säger hon och fortsätter:
– Många arbetare är inte vana att få sin verklighet beskriven. Vi var i Malmö förra veckan och då kom det fram två personer efteråt och sade ”såhär är det på mitt jobb också men det är knappt att mina vänner tror mig när jag berättar om det”. Så jag tror att det är väldigt viktigt att sätta vår verklighet i fokus, oavsett om man gör det via litteraturen eller debattböcker eller genom den fackliga kampen.
Du jobbar själv fortfarande kvar inom restaurangbranschen, trots de bedrövliga arbetsvillkor som du har vittnat om i dina tidigare böcker. Vad är det som får dig att orka fortsätta?
– Jag tänker ibland att nu orkar jag inte jobba mer i kök. Kroppen orkar inte, jag orkar inte. Och all skit som finns i branschen. Men sedan efter några månader så börjar jag alltid längta efter gemenskapen. Och det är det som alltid får mig att söka mig tillbaka, känslan av att vara en del av ett kollektiv, och att man står starka tillsammans, säger Jenny.
det är lätt för er att tro
att ni sitter säkert
att inget mullrar underifrån
att det var hit vi skulle
för ni har inte stått bredvid i köket och hört
min arbetskamrat förklara krig mot maktlösheten,
inte gått på ert första fackmöte och känt
styrkan av att stå tillsammans
ni hör oss kanske inte än
ni kanske inte ser oss
men vi är här
och vi förbereder oss på att ta över
(ur Kallskänken, 2010)
Fotnot: Jenny Wrangborg kommer till Galleri Verkligheten söndag den 19 november. Gratis inträde
