Scenkonstbolaget får cirka 100 miljoner kronor i skattepengar per år. Anslag som inte räknats upp i takt med löneökningarna.
– För de pengarna ska vi ha både bredd och spets. Vi ska spela för barn och vuxna och ska täcka sju kommuner. Slår man ut det så blir det varken hackat eller malet, säger Mikael Flodström.
Han jämför summan med Östgötateatern som är Sveriges största regionteater med en budget på cirka 98 miljoner kronor – för bara teater.
– Västernorrland satsar förhållandevis mycket pengar per invånare på kultur men då vi ska täcka ett ganska stort och glest befolkat län har vi också andra kostnader för turnéer än exempelvis storstadsregionerna. En större del av budgeten går till diesel.
Landsting i kris
Västernorrland har en svag befolkningsutveckling och ett landsting med en ekonomi i kris, vilket förstås påverkar Scenkonst Västernorrland som till 60 procent ägs av landstinget.
– Vi kan inte bortse ifrån att vi verkar i ett landsting som ekonomiskt är bland de svagaste i landet, säger Mikael Flodström.
– Samtidigt är det viktigt att vi finns och gör det vi gör. Vi behöver skapa förutsättningar så att folk vill bo här. Det gör vi inte genom att enbart satsa på vård, skola och omsorg. Ett bra kulturliv bidrar till attraktiviteten, säger Mikael Flodström.
Sammanslagningen var bra
Han konstaterar att det ekonomiska utrymmet för scenkonsten har minskat.
– Bara under ett år under de snart fyra år som jag har varit här har vi fått anslagen uppräknade så att de täcker löneökningarna. Men frågan är hur det hade sett ut om vi haft fem fristående institutioner?
Mikael Flodström tror inte att alla hade funnits kvar i dag om man inte hade slagit ihop dem i ett scenkonstbolag.
– Nej, då hade var och en fått slåss med minskade kulturbudgetar och mot varandra.
För Sundsvall är satsningen en god affär, menar Mikael Flodström.
– Åtta miljoner får kommunen tillbaka direkt i form av hyror. Alla institutioner, förutom dansen, har sin bas i Sundsvall och många av oss som jobbar här bor i Sundsvall och genererar skatteintäkter till kommunen.
En halvering av personal
Men de enskilda institutionerna har fått ta stryk i den nya organisationen. Ett exempel är teatern, som hade drygt 40 tillsvidareanställda när man gick in i scenkonstbolaget. I dag är siffran knappt 20. En halvering på sju år alltså och något som bland andra skådespelaren Jens Nilsson, som i sommar varit aktuell i rollen som Vildhussen, reagerade på i ett tidigare nummer av ETC Sundsvall.
– Det finns mindre pengar att göra saker för. Vi turnerar inte lika länge med saker längre, teatern har inga pengar, skolorna har inga pengar. Det är en ganska stor skillnad faktiskt, menade Jens Nilsson och jämförde med när han började jobba i Sundsvall för nio år sedan.
Han får medhåll av Mikael Flodström.
– En del av de tjänster som försvunnit är minskad administration och där har vi blivit effektivare genom att samordna de olika institutionerna. Men även tjänster som scenograf, maskör och scenmästare har försvunnit.
I den utredning av det nya bolaget som gjordes under 2014 av en oberoende konsult konstaterades att medlen till den konstnärliga verksamheten hade minskat mindre än till administrationen.
Tänk om
Men nu menar Mikael Flodström att politikerna måste tänka om.
– Vi är snart i ett läge där vi inte kan använda osthyveln längre. Politikerna måste välja om vi ska ha kvar och satsa på alla konstformer eller om vi ska ändra vårt uppdrag på annat sätt.